Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
lösningen vore nog, om tekn. högskolan kunde ställa plats och apparater
till förfogande, och om det kemiska industrikontoret kunde anskaffa
behöfliga medel utöfver hvad högskolan själf vore i tillfälle att lämna.
Hr Kullgren upplyste att ett af de starkaste motiven for tekn.
högskolans nya kemiska laboratorium var just, att apparater i halfstor skala
skulle anskaffas, och han hoppades, att det skulle blifva väl försedt.
Hr Ohlsson framhöll Önskvärdheten af att en redogörelse för
organisationen vid Centralstelle i Babelsberg likasom för tekn. högskolans nya
laboratorium i här omnämnda afseende kunde inflyta i tidskriften.
Hr Kullgren anmärkte härtill att laboratoriet i Babelsberg torde vara
afsedt uteslutande för sprängämnen.
Ingeniör Ellgar kunde bekräfta, att laboratoriet i Babelsberg vore
afsedt för sprängämnens undersökningar, då det för några år sedan i
Pittsburgh, Pä U. S. A. inrättade laboratoriet, som på sin tid tillkom för
att pröfva, hvilka sprängämnen utan fara för antändning af explosiva
gaser och koldamm kunde antändas i kolgrufvor, sades hafva utrustats
just med bl. a. det Babelsbergska laboratoriet såsom förebild.
Härmed var diskussionen afslutad, och Samfundet beslöt att tillsvidare
låta vid densamma bero.
§ 4, Ordföranden omnämnde, att han från Utrikesdepartementet fått
sig tillsänd en redogörelse för 37:de hufvudförsamlingen inom »Verein
zur Wahrung der Interessen der chemischen Tndustrie Deutschlands’ den
25 mars 1916.
Föreningens sekreterare framhöll därvid, att krigstiden ej medgaf att
afgifva en berättelse i vanlig mening öfver den kemiska industrien. Denna
hade fått sig anförtrodd lösningen af sådana uppgifter som haft afgörande
betydelse för krigföringen och för upprätthållandet af det ekonomiska lifvet.
Dessa under hård allvarstid vunna framgångar för den kemiska tekniken
skola äfven hafva sin stora betydelse under den på kriget följande
fredstiden. Den tyska kemiska industrien under kriget är ett tema, som
behöfver en ingående behandling, så snart tid och omständigheter tillåta
och möjliggöra en sådan. Genom kriget tvingades Tyskland att spara
och att själft frambringa hvad kriget förbrukade, att frigöra nya stora
produktiva krafter. De milliarder, kriget slukade, vände tillbaka i det
ekonomiska kretsloppet, och så förklaras, att det ekonomiska lifvet i
Tyskland, som utan svåra skakningar uthärdade öfvergången från fred till
krig. — Tyskland var det enda land, som ej införde moratorium —, ej
visade någon förslappning utan i stället den starkaste verksamhet trots
exporthandelns alltjämt fortgående inskränkning. Så har t. ex. antalet
konkurser, som år 1913 var 9,725, för hvarje följande år nedgått, så att
det redan 1915 var 4,954. Inbetalningen i sparbankerna med afdrag af
uttagningar utgjorde från augusti 1914 till och med september 19152,8
milliarder, som med räntor, 800 millioner, representera en tillväxt af 3,6
milliarder. Tillgodohafvandena å depositioner i banker hade under kriget
ända till september 1915 stigit från 100 till 154. Med inbetalningen på
krigslånen sjönko depositionerna till 120, således i alla fall mer än före
kriget. Produktionsintensiteten kan också bedömas däraf, att, trots
minskningen i exporten, kolbrytningen 1915 varit ungefär 3/4 af brytningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
