Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
grundämnena inträffar. Det första elementet i andra serien, Cu, skulle
således förutom dubbelringen innehålla 5 yttre ringar, i hvilka tillsammans
11 elektroner ingå, och vid sista, elementet, Pd, med atomtalet 46 skulle
i de yttre ringarna ingå 28 elektroner. Vid det 47:de elementet (Ag)
borde därför en ny omgruppering äga rum i de inre ringarna, hvarvid
sannolikt en dubbelring med 36 elektroner afskiljes, och en ny serie,
den tredje serien, skulle således taga sin början vid detta element. Af
försöken att döma synes det sannolikt, att äfven denna serie skulle
innehålla 18 element (elementen 47—64), efter hvilken en ny omgruppering
af de inre elektronerna skulle inträffa och en 4:de serie på 18 element
(elementen 05—82) skulle följa. De återstående elementen, som
innefatta de radioaktiva ämnena, kunna slutligen anses bilda en 5:te serie,
som då skulle karaktäriseras af att möjligheten till stabila grupperingar
upphör, till följd hvaraf de i denna serie ingående elektrongrupperingarna
endast äro temporära. Anmärkningsvärdt synes vara, att det sista
elementet i 4:de serien är Pb (se kurvan), som ju allmänt antages vara
slutprodukten vid de radioaktiva omvandlingarna.
De här omtalade observationerna angående röntgenstrålarnas absorption
synas sålunda i allo vara väl förenliga med den Rutherford-Bohrska
uppfattningen angående atomernas byggnad och torde därför kunna
anse-stödja densamma.
Förutom de atommodeller, som jag i det föregående omnämnt, hafva
äfven åtskilliga andra blifvit föreslagna, men då de sistnämnda icke
tillvunnit sig någon större uppmärksamhet och icke heller synas vara så
utarbetade, att de kunna lämna en någorlunda klar bild angående
atomernas inre byggnad, har jag ansett mig kunna förbigå dem.
Lifsmedelskontroll i Ungern och i Sverige.
Af Harald Huss.
Vid den andra internationella kongressen för näringshygien i
Brussel-1910 åhörde jag ett af sekreteraren i ungerska jordbruksdepartementet,
dr. FRANZ VON STEINACKER, hållet föredrag, hvars innehåll torde vara de
flesta här i Sverige arbetande analytiker obekant, men »som säkerligen i
dessa för svensk lifsmedelslagstiftning ljusnande tider kan påräkna
intresse hos Svensk Kemisk Tidskrifts läsare. Uti föredraget, som var
be-titladt »Die juristischen Grilnde der Intervention der öffentlichen
Be-horden im Handel mit Esswaren» lämnade STEINACKER en redogörelse
för det system, som tillämpas i Ungern vid kontrollen öfver lifsmedlens
beskaffenhet. Den högsta myndigheten för utöfvandet af denna kontroll
är jordbruksdepartementet. Denna myndighet har emellertid icke endast
hand om själfva den analytiska och inspekterande kontrollen, samma
myndighet utöfvar äfven en domares ämbete i de fall, då brott emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
