Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
ler enskilda industriella verks egna uppslag, skall naturligtvis tillbörlig
sekretess iakttagas. Äfven skulle kemister från de intresserade fabrikerna
å Centrallaboratoriet kunna öfva sig i speciella, för kontroll af
fabrikationsmetoderna nödiga analyser.
En sådan skolning och utbildning af för industrin nödiga yngre
krafter kunde också tänkas på ett annat sätt. Af de efter slutade studier
från laboratorierna vid universitetet eller tekniska högskolan utträdande
unga kemisterna kunde de bästa, till ett antal af t. ex. 4 å 6 i året,
såsom volontärer vinna inträde vid Centrallaboratoriet för att där inhämta
den kunskap i de tekniska arbetsmetoderna, som de till en början
fullständigt sakna. Visa de sig sedan, t. ex. efter ett års verksamhet,
lämpliga, så kunna de inom någon fabrik af den bransch, de valt, sättas i
tillfälle att, helst i egenskap af arbetare i de särskilda
fabriksafdelnin-garna. samt kostnadsfritt, inhämta tillhörande tekniska metoder i stort,
hvarefter de ännu vid behof kunna tillbringa någon tid vid
Centrallaboratoriet för att idka mera själfständig försöksverksamhet. Industrin kunde
på detta sätt påräkna vetenskapligt och på samma gång praktiskt skolade
hjälpkrafter. Äfven för de unga vore en sådan planmässig uppfostran
af stor nytta.
En betydelsefull uppgift tillkommer Centrallaboratoriet i att tekniskt
tillgodose sina intressenters behof af vissa råmaterial, såsom
aluminiumsulfat, natriumsulfat, klorkalk m. m., hvilka, tidigare importerade,
sannolikt också kunde med fördel tillverkas inom landet, samt att utarbeta plan
för anläggning af härpå arbetande »andelsfabriker», må vi kalla dem så, i
hvilka resp. fabriker inom de konsumerande branscherna vore delägare
och skulle åtnjuta vinsten af fabrikationen. Härigenom hindrades tillika
motsvarande kapital att gå ut ur landet.
Slutligen skulle Centrallaboratoriet hålla blicken inriktad på sådana
upptäckter af allmän betydelse, sorn ägde betingelse för att utveckla sig
till lönande storindustriella foretag inom landet. Bland äldre områden
af detta slag kunde nämnas: konstsilkesindustrin —om möjligt grundad
på förädling af i landet tillverkad cellulosa, tillverkning af svafvelsyra,
kväfveföreningar ur luft, samt af nya: aluminiumframställning ur lera
eller, jämte kali, ur våra fältspatrika bergarter. Särskildt vore sådana
företag af betydelse, som de sistnämnda, där råmaterialet egentligen
ingenting kostar. Det skulle då gälla att studera betingelserna för dylika
industriers införande, framför allt om de kunde blifva lönande, och därest
flera metoder finnas, att utröna hvilken af dem vore lämpligast. En
utbildad kemisk storindustri innehar ju synnerliga betingelser för att skapa
betydande ekonomiska värden. Äfven en pröfning af utifrån inlämnade
nya projekt, hvilka kunde innehålla guldkorn sorn eljes ginge förlorade,
skulle höra laboratoriet till.
Åtskilligt skulle ännu tarfva belysning, men måste jag nu öfvergå till
besvarandet af frågan: Hvad kostar allt detta? Redan från början hade
jag umgåtts med tanken att snarast möjligt få ett nytt, fullt lämpligt
laboratorium för denna försöksverksamhet uppfördt för en kostnad af c:a
100,000 mk., tomten oräknad. Måhända kunde Helsingfors stad, inom
hvars hank och stör Centrallaboratoriet skall grundas och arbeta, finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
