Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
C6(J— 828~68,io %
H6S— 68— 5,59 %
O2o— 320—26,31 %
1,216
6 OCH2 186 15 %
Man finner, att detta tal ligger nära det tal som ur Segerfelts
bestämning af metoxyl i veden, 3,77 %, låter sig beräkna för ligninets
met-oxylhalt. Denna låter sig emellertid ej fullt noggrannt bestämma, ty af
den erhållna CH3J är ett spår C2H5J som i ringa mängd härrör af
allyl-alkoholkomplexer, hvarilrån ock härrör det spår af etylalkohol, som
finnes i sulfitaffall sluten liksom i träspriten.
Det sista saltet innehåller sålunda verkligen ett mindre antal metoxyl•
komplexer än det föregående. Hvad som gör detta salt intressant är,
att det möjliggör en undersökning öfver den del af kalksalterna, som ej
fällas af klorkalcium, samt att det innehåller väsentligen mera
naftyl-amin, än som motsvarar sulfongrupperna däri. Man har här
uppenbarligen karbonsyrekomplex i ligninet framför sig. Detta var för mig
egentligen ingen nyhet. I min förut anförda uppsats af 1892 säges:
»Jämföres mängderna org. bunden S02 och den vid de org.
sulfon-pyrorna bundna kalken i sulfitaffallsluten, så beräknas att på l mol.
SO., finnes 0,63 mol CaO. Detta utgör stöd för antagandet, att ligninet
innehåller en karbonsyrekomplex. Dock kan detta förhållande äfven bero
på för handenvaron af rena org. syror t. ex. ättiksyra». Äfven den
ättiksyra, som uppkommer vid vedens torra destillation härrör, såsom jag
förut visat, delvis från ligninet däri. Enligt en bestämning af ingenjör
Nilson, som han 1911 utförde på min anmodan, erhöll han pr liter
af-fallslut cirka 1,7 g ättiksyra, hvilket gör 0,85 g ättiksyra pr 100 g ved,
ifall man antager 200 g ved pr liter lut. Enligt en undersökning af
Segerfelt1 bildas vid sulfatcellulosakokningen cirka 2,5 % af vedens vikt
ättiksyra som dock möjligen delvis härrör från kolhydrater.
Man kan nu med mycken sannolikhet antaga, att den komplex, som
vid dessa reaktioner fungerar, är en deriverad akrylsyra, närmare bestämdt
kaffesyra. Akrylsyran såväl som alla dess derivat gifva nämligen såväl
med alkalier som vid torr destillation ättiksyra, hvilken däremot ej
uppkommer vid oxidation med salpetersyra. Ej heller uppkommer
ättiksyra vid oxidation af lignin, såsom jag förut påvisat. Jag har äfven
funnit, att koniferylalkohol ej ger vid denna oxidation ättiksyra. Det är
sålunda tydligt, att den ättiksyra, som i allmänhet erhålles vid veds torra
destillation, med sannolikhet föreskrifver sig från deriverad akrylsyra i
vedens lignin.
Den ökade aciditet, som under sulfitkokningen faktiskt uppträder, såsom
hvarje sulfittillverkare känner till, ligger sålunda i ligninet själf och
uppkommer i den mån dess karbonsyrekomplex blifver fri. Visserligen
af-spaltas en del af akrylsyrekomplexen såsom ättiksyra, men detta ökar ej
aciditeten.
1 Joe, eit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
