Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
fallen incl. halm) och potatis 578 kr., allt brutto. En förstöring af
e-normt stor utsträckning ligger alltså i denna s. k. förädling af växt- till
djurprodukter, både i penninge- och näringsvärde. Att därför vidga den
utöfver det allra nödvändigaste och att genom lagstiftningsåtgärder hålla
sockret dyrt är en dålig nationalekonomi.
Hur mycket af skörden användes till djurföda?
Enligt den officiella statistiken hade skörden i Sverige år 1914 ett
värde, utom frö, spånadsväxter, trädgårdsalster m. m., af 1,121,836,000
kr., fördelade på följande sätt i l,000-tal kronor:
Hufvudsakligen till männislcoföda:
Hvete........................................................ 46,182
Råg ......................................................... 138,041
Ärter........................................................,_._6,084 190,307
Potatis ..................................................... 88,080
Sockerbetor................................................ 19,554 107,634 297,941
Hufvudsakligen titt djurföda:
Korn............................’........................... 47,082
Hafre......................................................... 143,451
Blandsäd.................................................... 35,590
Bönor......................................................... 426
Vicker ...................................................... 1,672
Foderrotfrukter.......................................... 34,203 262,424
Hö från odlad jord.............................. 314,597
» » naturlig äng .............................. 111,158
Halm.........................................................1^,1 IQ 561,471 $23 ,89
S:a 1,121,836
Häraf framgår redan vid ett flyktigt betraktande, att beloppet för
odlad kreatursföda är ojämförligt mycket större än för människoföda och
att värdet ensamt af odladt hö är 70 % större än för brödsäd. Beloppen
för korn, hafre, blandsäd, bönor, vicker och foderrotfrukter utgöra 262.4
milj. kr. eller c:a 38 % mera än för brödsäd. Detta är en abnormitet,
då mot 1,000 människor i vårt land finnas c:a 650 s. k.
nötkreatursenheter.
Här skall nu sökas att närmare reda ut, huru mycket af skörden
som förbrukats till kreatursföda (i det följande frånses kli från hafre och
korn):
Hvete och råg:
Hveteskörden var................................................ 230,575 ton
Exporten af hvete var..................... 72 ton
till brännvin användes .................. 135 »
till utsäde ;...................................... 23,931 » 24,138 »
206^437~ton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
