Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
utfällning af koppar och de ädla metallerna ur lösning efter klorerande
röstning af kopparhaltiga svafvel kisbränder. Inom fabrikskomplexet fanns
bl. a. en sodafabrik efter Leblanctnetoden samt högar af sodaåterstoder.
Ur desss framställdes svafvel enligt Chancel förfarande, men en del af
svafvel vätet, som därvid erhölls, leddes ner i kopparlösningen, utfällande
koppargruppens metaller. De sulfider, som sålunda uttalides, rostades i
flamugn till sulfat och oxid samt löstes därefter i svafvelsyra, då
kopparvitriol bildades, som utkristalliserades. De ädla metallerna stannade
olösta.
Erinringar med anledning af föredragen om den
Rainén-Beskowska kloreringsugnen m. m.
Af Alf. Larson.
På grund af den långt framskridna tiden blef efter dessa föredrag
diskussionen kort. Med bättre tillgång på tid skulle jag velat tillägga
ungefär följande:
Så vidt jag har mig bekant blef den Hendersonska klorerande
rost-ningsmetoden utarbetad till sin nuvarande fulländning hvad den kemiska
processen beträffar af herrar Schaffner och Helbig i Aussig på 18öO- eller
1870-talet. Jag vill minnas, att detta äfven finnes omnämdt i
litteraturen (någon årgång af Wagners Jahresbericbt).
I Sverige infördes metoden i Falun 1872, där den fortgick till 1894,
vid Åtvidaberg kring 1880, där den varade till omkring sekelskiftet och
i Helsingborg år 1885, på sistnämnda stället af bergsingeniören Paul
Johnson, som för Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriksaktiebolagets
räkning inom detta bolags område anlade ett kopparextraktionsverk med
Gröndahlska ugnar för kloreringen. Tillverkningen de första åren där
var c:a 300 ton cementkoppar, men allteftersom brytningen af
kopparhaltig svafvekis steg vid Sulitelma, hvari superfosfatbolaget var
hufvud-delägare, ökades tillverkningen af koppar. Omsider blef utrymmet för
knappt och kopparverket flyttades, sedan ett särskildt bolag därför bildats,
år 1901 till den s. k. Raus plantering i närheten af Hekingborg. Den
nya fabriken, där äfven brikettering af purple-ore enligt Gröndahls metod
förekom, byggdes af ingeniören Harald Bergen gr en, som efter några år
efterträddes af ingeniör Paues, hvilken slutade 1906, då afverkningen
var 34,000 ton bränder pr år. Därefter vidtog ing. Ramen. År 1915
var afverkningen 132,000 ton bränder och 1916 var den 100,000 ton.
Angående användandet af fl er etage-ugn ar med mekanisk omröring,
finnes i »Klason Festskrift», sid. 115, en Wedge-ugn afbildad, som
angifves vara använd för bl. a. »chloridizing, chloiination». Artikeln, hvartill
ugnen utgör en illustation, är skrifven hösten 1907 af K. J. Beskow,
alltså af en af uppfinnarne till den Ramen-Beskowska ugnen. I »The
hydrometallurgy of copper» af W. E. Greenawalt (1912), sid. 1-13, finnes
en Mc Dougal-flerétagig mekanisk muffelugn för klorerande röstning
afbildad och beskrifven. Likaså i »Metallurgy of copper» af H. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
