Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
priset måhända för dyrt, ligger det riktiga antagligen emellan dessa båda
värden, 218.3 och 239,0 mill. kr. Ett medeltal mellan dessa blir då
228.7 mill. kr., och med 10 % afdrag af samma anledning som förut
sagts fås 205.8 mill. kr. För att ej vara partisk för den mening, sona
här förfäktas, räknas med ett slutligt medeltal mellan det högre
beloppet 212.5 och det nyssnämnda, 205.8 mill. kr. eller 2242 mill. kr.
Någon uppgift om fjäderfä senare än för år li’ll har icke stått till.
buds. Då var antalet däraf enl. Hushållningssällskapens berättelser
3,952,316 st., men däri fattas uppgift från några län, så att det räknas
här med 4.3 mill. st}7cken. Enl. Fahlbecks citerade arbete skulle detta
antal, om det helt räknas som höns, motsvara c:a 17.2 mill. tjog ägg.
Sociala meddelanden, 1916, n:o 7, anger priset för år 1914 å ägg i
medeltal för 44 orter i riket till 161 öre pr tjog, hvaraf dock
äggproducenten torde få allra högst 120 öre, således ett belopp af 20.6 mill. kr.
Härtill kommer inkomsten för försåldt fjäderfä. Räknas denna i samma
proportion till värdet af äggen sorn i Fahlbecks nämnda arbete, så fås
en totalsumma af c:a 29 mill. kr. Härifrån går redan angifvet värde
för exporterade ägg (i posten exporterade djurprodukter) med 4 mill. kr.,
alltså återstå 25 mill. kr., eller c:a 2.5 gånger så mycket sorn F. anger
för Ären 1885—1888.
Vidare tillkommer produktionen af ull. Fårantalet i riket hade 1914
nedgått till 993,000 st. Efter 2 kg. ull pr djur och ett pris af 2.25
kr. pr kg. enl. Kom -koll. specialundersökning om Textilindustrien i riket
fås ett belopp af 4.47 mill. kr.
Så hafva vi den mycket omdebatterade kreatursgödseln. Huru mycket
denna är värd är svårt att afgöra. Professor Hansson beräknar den pr
ko och år till 50 kr. och detsamma antages här pr nötkreaturs-£^Ae£
brutto.
Men en stor del däraf går förlorad på landsvägar, i städerna och i
synnerhet på beten, där den kommer till föga nytta, helst på de
naturliga betesmarkerna. Hvad som jordbruket får nytta af torde icke kunna
beräknas högre än till 30 kr. pr nötkreatursenhet. E. G. Cassel
kalkylerar gödselns värde i sin bok om »Framtidens jordbruk» till 30.63 kr,
pr ko och år. Nötkreatursenheterna utgjorde 3,<>51,426 stycken år 1914,
då värdet för gödseln blir 109,542,780 kr. Häraf förbrukas en del för
odlingen af kreatursfödan och ingår alltså i beloppet för denna, men då
gödslingen för djurskötselns foderproduktion (73.2 % af hela skördens
värde, se förut) icke torde vara så stor som för människofödans, så
räknas här med 40 % för denna, då kreatursskötseln således bör krediteras
för 43.8 mill. kronor, sorn antagligen är för mycket, då all under året
konsumerad konstgödning endast går till 25.i mill. kr.
Dragare. År 1914 funnos i riket 501,370 st. hästar öfver och 101,243
st. under tre år samt 134,000 st. oxar. P. Fahlbeck beräknar i sitt här
meranämnda arbete afkastningen af dragare till 4(3 mill. kr. pr år i
medeltal för 1885—1888 i ett för allt. Han angifver där antalet hästar
i städerna till 15,000 st., för arméns behof till 10,000 st. och till indur
strien 10,000 st., anmärkande att det angifna antalet för städerna är
för litet och för industrien för stort. Numera, sedan elektriska spårvagnar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
