Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
till husdjursskötselns nackdel. Detta stora belopp utgör dock icke mera
än 8.9 % af det belopp, 1,121 mill. kr. det hela rör sig om. 8.9 %
däraf ligger inom den tillåtna felgränsen för en sådan beräkning. Denna
gräns kan likaväl gå åt andra hållet och öka förlusten med ytterligare
100 mill. kronor i stället för att minska den, ty såsom framgår af det
sagda har jag räknat rundligt till nackdel för den åsikt jag velat
förfäkta.
Med hvilket pris borde mjölken betalas?
Man kan därför utan att måla i svart antaga förlusten på
djurskötseln till c:a 300 mill. kr. för 1914. För att eliminera denna förlust
skulle alltså, om öfriga försäljningspris till jordbrukaren bibehållas,
mjölkpriset behöfva höjas med 9.12 öre pr kg. så att, om debet och kredit
skulle gå ihop for mjölkproduktionen, mjölken borde betalas med c:a
18 öre pr kg. eller ungefär det dubbla mot hvad här räknas med att
jordbrukaren fått därför vid sin gård.
Förut har nämnts att godsägaren B. John F. Anderson å, Wallstanäs
beräknat produktionspriset för mjölken i mellersta Sverige till 23—24
öre pr kg. vid en medelrnjölkning af 2,750 liter pr ko och år. G. E.
Cassel har, såsom också förut sagts, kommit till ett medelpris för hela
riket vid en medelmjölkning af 1,891 kg. pr ko och år af 18.67 öre,
således ungefär detsamma som jag kommit till. Det kan också meddelas
att jag för några år sedan läste i en tysk tidning att kring Frankfurt
a. Main produktionspriset för l kg. mjölk vore 18 pfennig. I
allmänhet vet jordbrukaren, på grund af bristande bokföring, ej hur dyr hans
mjölk blir, eller, hvilket kan vara detsamma, huru mycket mindre än
det gängse marknadspriset han måste räkna med för hvad hans djur äta
upp af gårdens produktion. Han tror på hvad »konsulenter» och hvad
facktidsskrifter, utgifna af sådana, säga. Konsulenterna måste vara
nitiska i sin tjänst, och de vilja ha fråm goda resultat för sitt arbete.
Djurskötseln ger åskådningsmaterial, därför framdrifves denna af dem
på sädesodlingens bekostnad. Ett stort och vackert djur gör sig på en
utställning bra mycket bättre än en liten glasburk med spannmål i,
säden må för öfrigt vara af utmärktaste slag. Det är därför tacksammare
för konsulenten att arbeta för djurskötseln än för spannmålsodling. Och
därtill är riktningen hos hans förmän sådan att för hans befordran och
anseende bland dessa det skulle vara dumt af honom att förfäkta en
annan åsikt än den förhärskande, sedt från hans personliga ståndpunkt;
och hvar och en är här som på andra områden sig själf närmast. Den
som har en mot den rådande riktningen eller ledningen själfständig och
afvikande ståndpunkt får sannerligen också veta af det. Hau blir ansedd
som en fantast, bråkmakare eller odugling.
Är fläskproduktionen lukrativ?
Numera har fläskproduktion blifvit modern och säges vara att föredraga
framför mjölkproduktion, och det synes som om giltiga skäl för denna
åsikt framlagts. Men är då fläskproduktionen i själfva verket så
lysande? Af 100 kg. lefvande vikt fås enligt anförda föredrag af Högberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
