Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
viktiga näring. Nu hafva ånyo ett par synnerligen viktiga grenar däraf
blifvit föremål för mindre vänlig omtanke vid innevarande års riksdag,
där det yrkats på borttagandet af tullarna å cement och papper. Visserligen
torde icke papperstullen, som är omgärdad, som väl är, af mäktiga
ekonomiska intressen, komma att rubbas till följd af motionen därom, men
huru det kan gå med cementtullen, är osäkert. Nu visar statistiken
oför-tydbart, att cementindustrien tog fart hos oss med införandet af tull å
cement, och att icke allenast en stark stegring i produktionen utan äfven
en icke obetydlig export blef följden af denna tull. Jag har också
påvisat, för att taga ännu ett exempel, att export af superfosfat uppkom i
samband med superfosfattullen och att denna export minskades, sedan
tullen af 1914 års riksdag nedsattes från 25 till 10 öre pr 100 kg., samt
huru viktig denna export är i nationalekonomiskt hänseende, eftersom
den betalade hela vår import af råfosfater. Man kan därför befara att
följden blir likartad — minskad cementexport — orn cementtullen
borttages. Efter kriget torde cement af naturliga skäl blifva starkt
efter-frågadt med liflig konkurrens å världsmarknaden. Vårt land har ju
ovanligt goda naturliga förutsättningar både i råvaror för
cementtillverkning och i läget af desamma. En ny fabrik för cement är nu under
anläggning på Gottland, och tidpunkten för cementtullens borttagande är
därför mycket illa vald, om detta nu öfverhufvud alls bör ske, hvilket
jag för min del på det bestämdaste vill bestrida.
Det kan därför ifrågasättas, om det icke ur statsekonomisk synpunkt
vore riktigare att gynna cementindustrien än att, såsom af K. Maj:t nu
förslagits, öka maltskatten, i synnerhet som denna ökning i förening med
höjning af öltullen från 12 till 22 öre pr liter ytterligare torde komma att
gynna den förut med rikligt skydd omgärdade maltdryckstillverkningen.
Som kändt är infördes hos oss maltskatt år 1903 för sådana
maltdrycker, som innehålla mer än 2,25 volymprocent alkohol och äro
inbryggda med en stamvört, hvars extrakthalt öfverstiger 6 %.
Skattesatserna bestämdes då till 2 öre för de första afverkade 30,000 kg. malt,
5 öre för de nästa 30,000 kg., 7 öre for de nästa 40,000 kg., 9 öre för
de nästa 50,000 kg. och 12 öre för öfrigt malt, allt pr kg räknadt, som
användes för skattepliktiga maltdrycker. År 1907 höjdes skatten till 4
öre pr kg. för de första 50,000 kg. malt, 7 öre för de nästa 50,000 kg.,
10 öre för de nästa 50,000 kg. och 12 öre för öfrigt malt, allt pr kg.
räknadt. År 1909 ökades åter skatten till den nuvarande, 17 öre för de
första 100,000 kg. malt, 20 öre för de nästa 100,000 kg., och 23 öre
för öfrigt malt, allt pr kg. räknadt.
En sammanställning af maltskatt, tillverkning af skattepliktiga
maltdrycker och konsumtion af sådana pr person och år torde vara af intresse:
Maltskatt, Tillverkning Konsumtion,
milj. kr. hl. lit. pr inv.
1904—05........................... 3,11 1,542,000 29,i
1908—09 ........................... 2,66 1,320,000 24,3
1910 — 11........................... 5,u 1,135,000 20,6
1914—15............................ 5,67 1,259,000 22,1
1915—16........................... 5,69 — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
