Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
hel-, skum- och kärnmjölk dels efter Gottliebs metod (25 ccm. eter + 25
ccm. petroleumeter), dels utan användande af petroleumeter på ofvan
be-skrifvet sätt (25 ccm. eter + 25 ccm. eter), samt dessutom värden, som
erhållas med enbart 25 ccm. eter (för höga på grund af föroreningar)
och med 50 ccm. eter (för låga på grund af ofullständig f ettutlösning).
Enbart 25 ccm. eter har genomgående gifvit för höga värden; vid
helmjölk är felets storlek den af Gottlieb uppgifna, vid skum- och
kärnmjölk mindre, och detta oberoende af om Pastörisering skett eller ej.
Föroreningarna synas till en del vara beroende af fettmängden, och skall det
vara af intresse att underkasta dem en noggrannare undersökning.
50 ccm. eter, på en gång använda vid utskakningen, ha gifvit något
för låga värden; vid skummjölk synes felet dock vara utan betydelse.
De två öfre raderna i tabellen äro, som synes, nästan lika, och den
obetydlighet, hvarmed talen i andra raden Öfverskjuta dem i första, är
utan praktisk betydelse. Förfarandet att vid fettbestämning i mjölk på
ofvan angifvet sätt använda endast eter utan petroleumeter ger således
fullt användbara resultat. Det är dock att anse endast som en
nödfallsutväg, att användas, då petroleumeter saknas. Eterlösningen håller
nämligen kvar både alkohol och något vatten, hvilket gör att vi efter eterns
afdunstning icke som vanligt få ett klart fett utan en grumlig blandning,
som först efter torkning ger oss det rena, genomskinliga fettet; äfven
försvåras i någon mån torkningen, hvadan risken för fettets oxidation
därvid är större än vanligt.
Alnarps Mejeri-instituts laboratorium.
Genmäle.
Herr redaktör.
Ingenjör Larson har i Eder tidskrift under rubrik »Erinringar med
anledning af föredragen om den Ramen—Beskowska klorerande ugnen m. m.»
gifvit en framställning, som i väsentliga delar ej är riktig, och som jag
därför ej kan låta stå ornotsagd.
Ingenjör Larson påpekar, att fler-etagiga ugnar med mekanisk omröring
tidigare varit använda och anför där Wedge-uguen såsom exempel. Ingenjör
Larson erinrar om att ingenjör Beskow i Klasons festskrift visat en
illustration af denna ugn, hvilken enligt ingenjör Larson angifves vara
använd för chloridizing och chloridation. Sådan användning hade så sent
som 1910, då en dylik ugn byggdes i England, icke kommit till stånd
och sålunda än mindre vid det tillfälle 1907, då Beskows uppsats var
införd. För öfrigt har jag själf i samma festskrift, sid. 56, beskrifvit
en af de ugnar, Wedge användt och därvid anfört följande jämte illustration:
»Slutligen har en mekanisk ugn konstruerats af amerikanaren Wedge
och finnes i bruk på Natrona i Pennsylvanien (se fig. 6). Denna är en
1-bottnig flammugn af Herreshofstyp och försedd med mufflar öfver och
under bottnen samt upphettas dels genom direkt eldning, dels genom
rökgasernas ledande genom mufflarna. I denna ugn användes olja såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
