Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Surhetsgrad
I ursprunglig
II vid kraftigaste reaktionen
I
ursprunglig
II vid kraftigaste reaktionen
l
1.6 1,6
1,8 i 1,4
2,2 1,3
3.7 1,4
5,4 1,4
6,1 2,0
8,3 2,5
8,3 3,0
10,8 2,1
11,7 3,7
14,7 4,7
!
ligt, då färgskillnaden vid olika surhetsgrad ofta är minimal, hvadan talen
i den sista kolumnen ej få betraktas som exakta.
Det framgår emellertid af dessa försök, liksom flera andra som jag
utfört, att man riktigast måste höja surhetsgraden vid utförandet af
neu-tralisationen, allt efter som mjölkens surhetsgrad ökas, på ungefär
följande sätt:
I
Ursprunglig surhetsgrad
II För kraftigaste reaktion
l
2—5 1,6
5—10 2,5 |
l >10 3,5 [
Vid en del kärnmjölksprof, som nu under vintern undersökts på
surhetsgrad, låg denna mellan 6,4—11,0, och är den gifvetvis under
sommartiden mången gång ännu högre. Skummjölksprofven äro ju vid nuvarande
årstid (vinter) alltid vid hitkomsten söta, så att för dem kan någon
uppgift icke lämnas om surhetsgradens växlingar under varma årstiden.
Färgreaktionen blir vidare svagare ju surare mjölken är, så att, om
den blott innehåller små mängder opastöriserad mjölk, kan detta ej
påvisas då den är mycket sur, ej ens då neutralisation sker med natron
-lösning. En mjölk med en surhetsgrad af 11,7 och som uppblandades med
stigande mängd opastöriserad mjölk gaf följande utslag rned Storchs reagens:
Halt af opastöriserad mjölk
o/ /o
Tid för reaktion
Färgreaktion
l—5 under fl. min. ej reaktion
10 l minut svagt ljusblå
20—30 V2 » ljusblå
50—100 mindre än l/^m. blå
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
