- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugunionde årgången. 1917 /
169

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

ha besparat oss många svårigheter. I fråga om potatisodlingen synes
emellertid äfven i Tyskland landtmannen mera hafva sett på egna än
på landets intressen. Vid krigstillfälle bör staten därför i god tid taga
om händer hela födoämnesproduktionen.

Kapten F. Nauckhoff framhöll att spannmålslagerhusen spelat en stor
roll i Tyskland, som fått dem från Amerika. I Sverige ha, trots
upprepade förslag därom, ännu inga sådana kommit till stånd. Lagerhus
skulle säkerligen hafva förekommit, att, såsom nu skett, mycken säd blifvit
förstörd. Hästfrågan spelar i Tyskland en stor roll, och man har äfven
där genom lämpliga anordningar sörjt för häststammens bibehållande och
förökning, så att f. n. finnes ett ovanligt stort antal unghästar, om det
också råder brist på vuxna. Geten är ock ett djur, som kommit till
heders i Tyskland och äfven här borde för småbrukare vara till stor nytta.
På många områden böra vi af tyskarna lära oss spara och organisera.

Om torrdestillation af ved i slutet rum.

Af Carl Kjellin.

Torrdestillation af ved i slutet rum har redan 1857 varit föremål för
undersökningar af Violette1. Som kolningsmaterial använde han ved af
Rhamnus frangula. Profven, som voro inneslutna i tillsmälta glasrör,
fyllde dessa till större delen. Upphettningen skedde i ett bad af
öfverhettad vattenånga, och försökstemperaturerna voro 280°, 300°, 320° och
340°. Vid hvarje temperatur utfördes endast två lika försök. Af de
bildade torrdestillationsprodukterna undersökte Violette endast kolet. Någon
beräkning af gastrycket i rören gjordes ej heller, men af själfva
försöksanordningen kan man antaga, att det varit högst betydligt.

Författarens, här nedan meddelade undersökningar, hafva haft till
ändamål, att studera sambandet mellan gastryck och den kemiska
sammansättningen af de bildade produkterna. Som kolningsmaterial använde jag
granved, som af åtskilliga skäl lämpade sig bäst. Liksom hos Violette
utfördes försöken i till smälta glasrör, men vedprofven voro små i
förhållande till rören, så att de endast utgjorde mellan 0,6 och 2,5 % af
rörens volym. Upphettningen skedde i en tvåtubig Gattermans rörugn.
Samtidigt med att i ena tuben torrdestillerades i tillsmält rör,
torrdestil-lerades i den andra tuben ett parallellprof i öppet rör. Detta rör inneslöt
äfven det termoelement, hvarmed temperaturen uppmättes. Ugnen gafs
en starkt lutande ställning för att tjäran skulle kunna samla sig vid rörets
botten, och vedprofvet hindrades att komma i beröring därmed genom
ett litet glasrör.

Försökstemperaturerna voro vid flertalet försök afsedda att vara 400°
och 500°, men afvika i allmänhet något därifrån, då det sällan lyckades
att erhålla alldeles den önskade temperaturen. Denna var föröfrigt icke

Polyt. Journ. 1857, 145, 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1917/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free