Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Orsaken till det ökade träkolsutbytet vid kolning under ökadt tryck
torde i hufvudsak vara af mekanisk natur. Vid kolning af ved bildan
som bekant rikliga mängder beckartade, lätt förkoksbara produkter. Dessa
äro icke flyktiga, men blifva af de utträngande kolningsgaserna delvis
medryckta. Ju högre det i röret härskande mottrycket är, dess mindre af
becket blir medryckt och dess mer stannar kvar i förkoksadt tillstånd och
ökar träkolsutbytet. Att själfva kolriingsreaktionen skulle förlöpa väsentligt
annorlunda vid högre tryck och förorsaka en nämnvärd höjning af
kolutbytet, har man ej skäl att förmoda. Att det icke är fallet vid tryck mellan
5 och 760 mm. Hg har påvisats af Klason1,-som föröfrigt är den förste
som klart framhållit beckkoksens stora betydelse för träkolsutbytet. Skulle
kolningsreaktionen ske annorlunda vid de tryck, jag användt, finge man
väl närmast antaga, att det skulle yttra sig som en ofullgången reaktion.
I så fall bör ett under tryck framställdt kol, vid upphettning till samma
temperatur under vanligt tryck, ytterligare sönderdelas, men så sker icke.
Ett under mycket högt gastryck vid 400° framställdt kol underkastades
förnyad upphettning vid vanligt tryck, hvarvid dock temperaturen
oafsikt-ligt råkade stiga till 415°.
Ved kolad i tillsmält rör vid 400° ................................. 46,8 % träkol
Erhållet kol Upphettadt i öppet rör till 415°.................. 45,1 » »
Ved kolad i öppet rör vid 400°....................................... 38,3 » »
Skillnaden är icke större än man kunde vänta af den något högre
temperaturen i förening med den 6 timmar längre upphettningstiden.
Om reaktionära förhållanden vid torrdestillation i slutet rum.
Tabell III innehåller en sammanställning af analyser på de erhållna
kolprodukterna, såväl vid försöken i slutna, sorn vid parallelltorsöken i öppna
rör. Granska vi analyserna närmare, så finna vi, att tre regelbundenheter
göra sig påtagligt gällande, nämligen:
a) Med stigande tryck faller träkolets kolhalt (då försökstemperaturen
varit c:a 400°).
b) Vid försökstemperaturer intill c:a 400° visar det under öfvertryck
framställda kolet en lägre kolhalt än det som framställts vid vanligt
tryck, under det att vid 500° och högre temperaturer förhållandet blifver
omvändt.
c) Allt under öfvertryck framställdt kol har, i förhållande till sin
kolhalt, en mycket hög vätehalt.
a) Hvad först beträffar kolhaltens sjunkande med ökadt tryck, så torde
man däri endast hafva att se en naturlig följd af den samtidigt ökade
mängden beckkoks. Denna visar nämligen enligt Klason^ en väsentligt
lägre kolhalt än vid samma temperatur framställdt träkol. Så erhöll Klason
vid 400° af björkvedsbeck en koks med 82 % kolhalt, under det ett
björkvedskol, framställdt vid samma temperatur, med vid ett tryck af endast
5 mm. Hg och därför fattigt på koks, höll 84 %.
Att samma företeelse äfven gör sig gällande vid 500° är sannolikt, men
1 Försök till en teori för torrdestillation af trä. Bihang till J. K. A. 1913, sid.
503. Arkiv för kemi, bd. 3 11:0 7.
2 Bihang till L K. A. 1913 sid. 525 och 526.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
