Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
ungefär 2 gr. af det fmrifna ostprofvet torkas i en rymlig, flatbottnad
skål vid 105° till konstant vikt.
Alnarps Mejeri-Instituts laboratorium, augusti 1917.
Litteraturanmälan.
Till redaktionen har inlämnats:
Laerebolc i Urinanalyse af Ivar Bang i Lund, Gyldéndalske
Boghandel. Kjöbenhavn 1917, 151 s. och l plansch.
Denna lärobok utgör supplement till »laerebog i intern medicin»
utgifven af Knud Faber, Peter F. Holst og Karl Petrén, och inne
håller en kortfattad vägledning för urinundersökningar, beräknade för
den praktiska medicinens kraf. Därför har förf. också öfverallt blott
medtagit en eller ett par metoder, som han af egen erfarenhet kan
anbefalla, men i stället beskrifvit dessa rätt utförligt med förklaring af
deras teoretiska förutsättningar. Äfven påpekas de felkällor, som man i
praktiken måste söka undvika. Vid redogörelsen för de i urinen
ingående ämnena lämnas äfven en kort öfversikt öfver deras fysiologiska
och patologiska betydelse. I urinen ingår normalt ett mycket stort antal
ämnen, af hvilka må anföras: klorider, sulfater, etersvafvelsyror och
organiskt bundet svafvel, fosfater och fosfor i organisk bindning
salpetersyra, kalium, natrium, ammoniak, kalcium, magnesium, järn, flyktiga feta
syror, oxalsyra, bärnstenssyra, aceton, drufsocker, glykuronsyra, urinämne,
kreatinin, urinsyra, purinbaser, flera aminosyror, s. k. proteinsyror, flera
fenoler, såsom fenol, parakresol och pyrokatekin, indoxyl, hippursyra,
aromatiska oxisyror, rhodansalter och slutligen flera urin färgämnen,
såsom urokrom, urobilin m. fl. Bland tillfälliga beståndsdelar må nämnas
kvicksilfver, arsenik och etylalkohol. Kvicksilfver, som på ett eller
an-riat sätt införes i organismen, afskiljes genom urinen, hvilket dock fordrar
längre eller kortare tid, hastigast efter subkutan injektion, långsammast
efter inhalation. Arsenikhalten beror på den intagna födan, vegetabilisk
ger minst, animaliskt något mer, fiskföda mest, så att halten kan stiga
till l mg As och däröfver pr dag — arsenikhalt i urinen behöfver alltså
ej bevisa förgiftning genom tyger eller tapeter. Efter förtäring af alkohol
går en del däraf öfver i urinen, och maximum inträder redan l timme
efter förtäringen.
Många läkemedel såsom salicylsyra, antifebrin, antipyrin, kinin,
utskiljas till stor del genom urinen. Bland patologiska urin beståndsdelar
må blott -nämnas: ägghvita, drufsocker, hvarjämte äfven många andra
sockerarter kunna förekomma, aceton, gallbeståndsdelar, sedimenter af flera
slag såsom urinsyra, fosfater, m. fl. samt konkrementer och stenar. Med
ett ord urinen hör till de mest komplicerade naturliga produkter, och
den föreliggande läroboken torde genom lättfattligt och jämförelsevis
kortfattadt framställningssätt vara en välkommen hjälprepa på
området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
