Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
betydelse, och lindbast, som ligger under barken, har användning till
bastmattor. Däremot har lindved ringa bränslevärde på grund af sin
lösa beskaffenhet, men lindkol anses vara det bästa kolreningsmedel för
brännvin.
I barrträdens frön finnes likaledes en olja som har ljus färg, luktar
och smakar väl. Oljan är tämligen lik linoljan och hör till de torkande
oljorna. Dessa frön samlas i stora mängder ehuru nästan uteslutande
till frösådd, men, när man hör, h vika massor af kottar som insamlats
denna höst till bränsle, kan man förstå, att en betydande mängd frön
kunnat vinnas äfven till oljeberedning. Om fröna pressas får man en
fin matolja, och om pressåterstoden extraheras med bensin, får man en
något hartsig olja, som lämpar sig väl till fernissa. Oljehalten i
barrträdens frön är något olika för olika trädslag, för våra vanliga barrträd
18—23 %\ cembratallens frön innehålla ända till 36 %.
Ur barrträdens kåda kan man också med fördel framställa harts, och
det tycks, som om ganska mycket kåda insamlats och exporterats under
de sista åren. Denna bör hellre komma till användning här hemma för
tillverkning af terpentinolja och harts. Barrträdens betydelse för
landets ekonomi är redan förut allmänt känd och erkänd. Enligt prof.
Kullgren, som i Tyskland nyligen studerat frågan om nödfoder,
till-mätes där stor betydelse åt något, som kallas halmmjöl. Detta
erhålles genom kokning af vanlig halmhackelse med natronlut. Genom
denna behandling utlöses kiselsyra, lignin och andra inkrusterande ämnen
ur halmen, och man får en massa af samma beskaffenhet, som den,
hvilken fås vid Katrinefors pappersmassefabrik. Denna halmcellulosa har
visat sig vara ett mycket värdefullt kreatursfoder, i det att omkring 80%
eller mer däraf tillgodogöras i djurkroppen. I Sverige skulle man
naturligtvis också kunna göra halmcellulosa i stor skala, alldeles som vid
Katrinefors, men dels ha vi intet inhemskt natron, dels är halmen mycket
dyrare än i Tyskland, men vi hafva något annat som är så godt som
identiskt med halmcellulosa, nämligen sulfat- och sulfitmassa, och man
har i Tyskland gjort utfodringsförsök äfven med sådan af barr ved framställd
cellulosa och funnit den likvärdig med halm cellulosan. Alltså hafva vi
här i landet redan sedan gammalt ett utmärkt kreatursfoder i sulfat- och
sulfitmassan, och i stället för att exportera denna, få vi väl nu begagna
en större eller mindre del däraf till kreatursfoder. Att det här gäller
väldiga kvantiteter kan man förstå däraf, att den år 1912 exporterade
kemiska pappersmassan uppgick till ett värde af öfver 82 millijoner kr.
Frågan är dock, om vi kunna få tillräckligt med svafvel och smörjoljor
till fortsättning af driften vid våra sulfitfabriker.
Göra vi nu ett litet of verslag öfver barrträdens betydelse i vår ekonomi,
så finna vi, att de lämna oss byggnadstimmer, gagnvirke af alla slag,
bränsle, papper, pappersväfnader, konstsilke, brännvin, feta oljor,
terpentinolja, harts, färgämnen och kol ur sulfitluten och sist men icke
minst ett viktigt kreatursfoder. Huruvida man skall kunna använda
den i sulfitluten förekommande cellosen såsom mänskligt näringsämne
i samma mening som drufsocker, vill jag tillsvidare lämna osagdt, men,
få våra vänner Strehlenert, Ekström, Vallin och Öman hålla på, vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
