Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anföras hans undersökningar öfver flera af vårt lands hälsokällor,
samtidig bestämning af kol och kväfve enligt Frankland—Klingemanns metod
(Sv. K. T. 1894, 125), arsenikprof på urin af personer, boende i rum
med arsenikhaltiga tapeter, m. fl. Hans undersökningar öfver normal
mänskourin ledde till nya och viktiga resultat samt belönades med
Alvarenga-priset 1895. Ett annat arbete rörde svafvelhaltiga
sönderdelningsprodukter af ägghviteämnen och gaf anledning till en större
afhandling: »Zur Kenntniss der Bindung des Schwefels in den
Proteinstoffen» (1902).
Redan tidigt togs Mörners stora administrativa och organisatoriska
förmåga i anspråk. Han valdes till rektor för Karolinska Institutet 1897,
en befattning som han innehade i 19 år, ända till sin död. I
utformningen af den stiftelse, som Alfred Nobel vid sin död 1896 lämnat
efter sig men i sitt testamente blott summariskt angifvit, nedlade Mörner
ett betydande arbete och var allt ifrån början ordförande i den
medicinska nobelkommittén hvarunder han afgifvit en mängd omfattande
redogörelser öfver till prisbelöning föreslagna arbeten. Det väckte en
viss uppmärksamhet och vittnar om hans energi och samvetsgrannhet,
att han vid nobelfesterna efter redogörelsen för nobelpristagarens
förtjänster höll en allokution till denne på hans eget modersmål. Härför
hade han en gång måst lära sig uttalet af ryska, en annan gång af spanska,
en tredje gång af italienska språket. Han blef 1898 ledamot af V. A.
och redan 1907 dess preses, hvarefter han till sin död varit vice preses.
Inom akademiens förvaltning har hans förmåga varit mycket anlitad
och han har tagit verksam del i arbetet för Akademiens och
Naturhistoriska Riksmuseets nya byggnader vid Frescati. Inom Sv.
Läkaresällskapet har han också spelat en betydande roll och på Riddarhuset
gjorde han sig likaledes gällande och det så, att han vid senaste
adelsmötet valdes till ordförande. Vid förra adelsmötet var han v. ordförande
men fungerade mot dess slut såsom ordförande, hvilket gaf en talare
anledning framhålla, att det var första gången en professor varit
landtmarskalk. Mörner var K. N. O. 1 kl., Off. Fr. H. L , L. V. A., L. V.
S., L. F. S. samt dessutom ledamot af åtskilliga in- och utländska
föreningar. Genom duglighet, arbetsamhet och ett flärdlöst väsen tillvann
han sig snart aktning och tillgifvenhet af alla, som kommo i närmare
beröring med honom. Han dog efter kort sjukdom 30 mars i år af inre
blödning. I sitt äktenskap med Fanny Ekengren hade han 5 söner
och 2 döttrar.
Alvar Müntzing född i Lerbäcks församling af Örebro län 29 dec.
1848, son till komministern i Lerbäck Wilhelm M. och Johanna Sköldberg,
kom efter skolstudier i Jönköping till tekniska elementarskolan i Örebro;
från hvilken han utgick 1867, då han blef kemist vid Sörkvarns fabriker.
Efter två år öfvergick han till sockerindustrien och arbetade, slutligen
som föreståndare, vid Inedals sockerfabrik i Stockholm till 1877, då han
blef disponent vid Gustafsfors pappersbruk. Härmed var han inne på
den bana, där han skulle göra sin stora lifsinsats. År 1879 öfvergick
han till Munksjö pappersbruk i Jönköping, hvars verkställande direktör
han var 1893—97. Sistnämnda år lämnade han Munksjö och grundlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
