Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 16 januari 1918 - Om ägghvitebildningen i djurorganismen. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Om ägghvitebildningen i djurorganismen.
Af Chr. BarthcL
Det är snart ett sekel sedan Braconnot år 1820 framställde glylcokoll
genom kokning af gelatin med stark svafvelsyra. Detta blef den första kända
aminosyran, och glykokoll eller glycin, som aminoättiksyra numera kallas,
är ju äfven själfva urtypen för aminosyrorna. Strax efter denna
upptäckt framställde Braconnot äfven leucin genom att på samma sätt
behandla muskel väfnad.
Sopp erhöll år 1849 genom hydrolytisk spjälkning af hönsägghvita,
kasein och fibrin utom leucin äfven tyrosin. Senare följde genom andra
forskare upptäckten af åtskilliga andra aminosyror såsom aspar aginsyra,
glutaminsyra, m. il.
Alla de aminosyror, som erhållas genom sönderdelning af
ägghviteämnen, äro s. k. a-aminosyror, d. v. s. aminogruppen är alltid bunden vid
den första kolatomen från karboxylgruppen räknadt, såsom t. ex. hos
alanin, a-aminopropionsyra:
CH3 . CH(NH2) . COOK
Aminosyrorna äro sålunda, som bekant, på samma gång baser och
syror. Karboxylgruppen i en aminosyremolekyl har också förmågan att
förena sig med aminogruppen i en annan aminosyremolekyl och på så
sätt uppkomma, under afskiljande af vatten, kortare eller längre kedjor,
öppna eller slutna t. ex. :
H2N . CHR . COiÖH "+H7:NH . CHR’ . CO OH + H .;NH .CHR". COOK =
aminosyra aminosyra aminosyra
- H2N . CHR , CO—NH . CHR’. CO—NH . CHR". COOH + 2H20
tripeptid
Här gifva alltså tre aminosyremolekyler, genom ofvannämnda
bindning, uppskof till en molekyl, med aminosyrorna förenade i öppen kedja.
Emil Fischer kallar en sådan förening en tripeptid.
Man anser ju numera, tack vare hufvudsakligen Emil Fischers
arbeten, att ägghvitemolekylerna till största delen äro uppbyggda af
aminosyror, alltid förenade sinsemellan genom karboxyl- och aminogrupperna,
sålunda genom atomgruppen —CO-—NH—. Det är genom sprängning
af denna atomgrupp medelst hydrolys, vare sig denna åstadkommes i
naturen genom enzymer eller på laboratoriet genom syror eller alkalier,
som ägghvitemolekylen spjälkas, först till albumoser och peptoner, sedan
till allt mindre komplexa poly peptid er, peptider och slutligen till enkla
aminosyror. Det är ett tämligen utslitet, men fullkomligt berättigadt
uttryck, att aminosyrorna äro de byggnadsstenar, hvaraf ägghvitemolekylerna
väsentligen äro uppbyggda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
