Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 15 mars 1918 - Kolloiderna i tekniken. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Under sommarmånaderna torde för södra Sveriges vidkommande den
relativa fuktigheten i medeltal något så när motsvara dessa 75 %, och
torfven’ skulle då sålunda utan vidare afge största delen af sitt vatten.
Att den naturliga lufttorkningen ej blir fullt så effektiv och lämnar
vatten-haltigare material, än man teoretiskt har att vänta, beror på den oerhörda
långsamhet, hvarmed vattnet kan röra sig i ett torfstycke från de inre par-
10 20 30 W 50
Fig. 6.
tierna till ytan, där afdunstningen försiggår, och som omöjliggör fullständig
jämvikts uppnående inom rimlig tid. Detta är också en följd af torfämnenas
kolloida tillstånd. Detta antagande bekräftas af ingenjör Hjertstedts
nyligen publicerade försök, hvaraf framgår, att en gång torkad, väl hurnifierad
Fig. 7.
torf ytterst långsamt återigen tar upp vatten, samt af den praktiska
erfarenheten, att densamma tål öfvergående regnskurar utan att skadas.
Det resultat, man praktiskt taget uppnår vid lufttorkning, är ett material
med 25—30%’ vatten, och detta torde vara den undre gräns, man får nöja sig
med, emedan ytterligare uttorkad torf vid fuktig väderlek åter tar upp vatten.
Men en dylik J jämviktskarva, karakteriserande torf vens
vattenbindning är ganska tidsödande att åstadkomma, och jag har därför tänkt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
