Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. Den 16 maj 1918 - Kemisk-Mineralogiska föreningen i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
Kredit:
Diverse utgifter....................................................................... kr. 17:45
Kontant i kassan.................................................................... » 41: 77
Summa kr. 59: 22
På förslag af revisorerna beviljades bibliotekarien docenten Hj.
Johansson full och tacksam ansvarsfrihet samt beslöts till honom uttala ett
särskildt tack för det förtjänstfulla arbete, han såsom bibliotekarie utfört.
Möte den 15 januari Ittltf.
§ 1. Erinrade ordföranden om, att det var på dagen jämt 50 år
sedan Kemisk-Mineralogiska Föreningens första ordinarie sammanträde.
Det hade således funnits anledning fira dagen med någon större
festlighet. Viktiga skäl talade emellertid för att uppskjuta densamma ännu
någon tid. Bland annat vore anstalter vidtagna för utgifvandet af en
festskrift. Denna vore redan säkerställd tack vare den stora offervillighet,
föreningens vänner visat genom att sända penningbidrag. — Såsom ett
kuriosum upplästes protokollet från föreningens första sammanträde.
§ 2. Redogjorde laborator L. Ramberg för en af honom och fil. kand.
G. Sjöström utförd undersökning angående arseniksyras och
arseniksyr-lighets elektrolytiska reduktion till arsenikväte vid katoder af olika
material.
Föredraganden lämnade först en utförlig historik, hvarvid framhölls,
att Suchner redan på 1820-talet (således ett tiotal år före Marshs
offentliggörande af sin metod) iakttagit arsenikvätets bildning på galvanisk
väg, hvarjämte redogjordes för Tafels banbrytande undersökningar öfver
katodmaterialets inflytande på elektrolytiska reduktionsförlopp. Därefter
demonstrerades de för undersökningen konstruerade apparaterna, hvarvid
diafragmamaterialets betydelse belystes. Föredraganden redogjorde
därefter för de resultat, som erhållits vid användning af katoder af Hg,
Zn, Cd, Pb, Ag, Sn, Gu, Ni och Pt. Katodmaterialets ytbeskaffenhet
har visat sig vara af stor betydelse för reduktionens hastighet. Vid
reduktion af arseniksyra äro galvaniskt »formerade» elektroder i regel
.effektivare än etsade eller polerade, vid arsekniksyrlighet är förhållandet
ofta det motsatta. Reduktionens hastighet står ej i någon tydlig relation
till katodmetallens öfverspänning.
Snabb och kvantitativ reduktion af arseniks^/r/ försiggår blott vid
Tcvicksilfverk&iQ&. Arseniksyremängder, motsvarande 5—£0 mg As,
kunna härvid bestämmas med mycket stor noggrannhet genom det
bildade arsenikvätets absorbtion i titrerad jodlösning. För reduktion af
arseniksyrlighet kunna äfven zink-, silfver-, tenn- och blykatoder användas,
men noggrannheten är i detta fall ej fullt så stor, som vid reduktion
af arseniksyra vid kvicksilfverkatod. Blyets af andra forskare påstådda
öfverlägsenhet som katodmaterial hade föredraganden ej funnit bekräftad.
Slutligen redogjordes för de hållpunkter för klarställande af
reduktionsförloppets mekanism, hvilka vunnits genom försök med kvicksilfverkatod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
