Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 15 november 1918 - Försök med laktonsyror. Af Bror Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
Sättes i tabellerna 18, 19, 24, 25 och 26 vätejonkoncentrationen lika
med den närvarande salpetersyrans koncentration, erhålles för
förhållandet (C1 -f C11): [H°] värdena 1,12, 1,24, 1,04, 0,93 och 1,22 respektive
eller i medeltal 1,11.
Af värdena C1 + C11 = 1,11 [H°] och OyC11 = l,io
beräknas till slut hastighetskonstanten för
itamalsyrans laktonisering CL = 0,58 [H°j
och för
parakonsyrans sura förtvålning C11 = 0,53 [H0].
Af C1 + C11—l,n [H°] beräknas vätejonkoncentrationen i O, 0250-molar
itamalsyrelösning till [H°] — 0,0034/1,11 = 0,0031 (enl. tabell. 1.7), hvaraf
för itamalsyran erhålles affinitetskonstanten
k r 0,00312 : (0,0250 — 0,0031) = 0,00044.
För 0,0248 n parakonsyrelösning (tabell 20) erhålles på samma sätt
)H°J = 0,0032/1,11 ~ 0,0029, och för 0,il4i-n lösning af samma syra
(tabell 23) [H°] =– 0,0054/1,11 == 0,0049, hvaraf för parakonsyran
följande värden för affinitetskonstanten beräknas: k — 0,00038 och k =
0,00022.
Af dessa uträkningar framgår åtminstone approximativt, att
hastighetskonstanterna för parakonsyrans bildning ur och hydrolys till
itamal-syra äro proportionella mot reaktionslösningarnas vätejonhalt, samt att
parakon- och itamalsyrorna äro ungefär lika starka1 och med
affmitetskon-stanter af storleken k = 0,0003 — 0,0004. Den dåliga
öfverensstämmelsen mellan de båda k-värdena för parakonsyran behöfver ej vara
tillfällig, utan kan stå i samband med de ofvan vid laktonäppelsyran
anmärkta förhållandena vid estersyrors, såsom acetylglykolsyrans m. fl.,
förtvålning. Till ett närmare ingående härpå berättiga dock ej de hittills
utförda mätningarna,
Alkalisk förtvålning af parakonsyra.
Hastighetsförhållandena vid inverkan af starka baser på laktoner ha
undersökts af L. Henry (1. c.) vid ^-butyro- och pvalerolaktonerna, och
vid den senare äfven af mig2, samt af Hj. Johansson (L c.) vid /3-butyro-,
isobutyro- och propiolaktonerna, hvarvid som allmänt resultat
öfverensstämmande erhållits, att reaktionen liksom vid vanliga estrar följer det
bimolekulära schemat, samt att hastighetskonstanterna i utspädda
lösningar äro oberoende af närvarande metalljoners art och mängd. På
grund af erfarenheter vid en hel del andra reaktioner syntes det mig
dock sannolikt, att vid alkalisk sönderdelning af en lakton, som
samtidigt är syra, reaktionshastigheten skulle kunna påverkas af i lösningen
1 Sainma förhållande har J. Meyer (1. c) funnit vid sockersyran och dess
tillhörande laktonsyra, och att så skulle vara fallet, följde direkt af, att goda
konstanter erhållits äfven i försöken utan extra tillsats af katalysatorsyra.
9 Zeitschr f. physil\ Chemie, 80, 587 (1912).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
