Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 16 januari 1919 - Litteraturanmälan: Forskning och industri af The Svedberg. Anmäld af B. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Litteraturanmälan.
The Svedberg: Forskning och industri. Naturvetenskapliga esayer.
VIII + 109 sid. med 40 illustrationer. Stockholm 1918, Hugo Gebers
förlag. Pris Kr. 4:35.
Under ofvanstående titel har professor Svedberg sammanfört nio
stycken kortare uppsatser af varierande innehåll. Först meddelas ett
»program för de experimenterande naturvetenskaperna», som Priestley år 1767
framlagt, och i anknytning till detsamma får förf. tillfälle lämna
upplysningar om några utländska forskningsinstitut samt att påpeka det
trängande behofvet af sådana institut, särskildt i kemi och fysik, också
hos oss. Därpå följa några sidor om Uppsala universitets första kemiska
laboratorium, hufvudsakligen innehållande Bergmans beskrifning af
förhållandena vid detsamma, hvarpå förf. öfvergår till en redogörelse för
Nicholsson och Carlisles elektrolys af vatten jämte några korta
antydningar om Grothuss\ Clausius" och Arrhenius teorier för
elektricitetsledningen hos elektrolyter och om klonatrium elektrolysens tekniska
betydelse. Nästa uppsats, som handlar om upptäckten af alkalimetallerna,
blir samtidigt en liten karaktäristik af Davy i enlighet med Ostwalds
biografi i »Grosse Männer», och den därpå afhandlar »Bröd ur luften»,
d. v. s. de med hänsyn till landtbrukets behof af kväfvegödning tekniskt
viktiga metoderna att öfverföra luftens kväfve till bunden form. Förf.
lämnar så en öfversikt af några metoder att bestämma ljus våglängder
och kommer därifrån öfver till röntgenspektrometri, hvarefter han
beskrifver ett besök i Wienerakademiens radiuminstitut. Den sista fjärdedelen
af boken upptas af en kritik af Strindberg som kemist, där förf.
kommer till det enkla resultatet att »Strindberg var icke naturforskare».
Att det kan vara viktigt för vårt lands vetenskap och industri att få
detta fastslaget af professor S. synes tvifvelaktigt, och han har också
själf i företalet ansett sig böra lämna en motivering för, att uppsatsen
i fråga upptagits i samband med bokens öfriga innehåll.
Enligt författarens uppgifter i företalet har det varit hans afsikt att
uppvisa forskningens nödvändighet för det materiella framåtskridandet
och att ställa en eller annan viktig industri i relation till de
laboratorieexperiment, hvarpå den ytterst hvilar. För den, som ej på förhand
känner till förhållandena, torde dock bokens inverkan i den antydda och
högst behjärtansvärda riktningen ej vara särdeles stor, enär, med
undantag af elektrolys- och kväfve-uppsatserna, de industriella synpunkterna
alldeles lämnas å sido och förf. i stället närmast tar sikte på forskare
och forskningsresultat, som intressera honom i egenskap af romantiker,
för att använda Ostwalds på ett ställe citerade terminologi beträffande
»store män». Tack vare hans säkra stil och sinne för det effektfulla
äfven i populärvetenskaplig framställning erbjuder dock professor Svedbergs
sista bok en underhållande läsning under någon ledig timme och
rekommenderas därför hos hvar och en, som intresserar sig för de exakta
naturvetenskapernas framsteg och som har det erforderliga myntet till öfvers
B. m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
