Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. Den 17 mars 1919 - Kaukasusländerna och deras framtid. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖO
hela det stora ryska rikets fruktbaraste och bästa växtplats; som bevis kan
nämnas, att en bambuplanta där växer 3—4 m. på en vecka. Söm
exempel på de lustiga växtförhållandena i en del byar, som klättra
kilo-meterhögt upp för bergsluttningen, kan jag nämna, att i den lilla, orten
Artwin i Tschorochdalen i ryska Armenien plockade viners i byn (300 m.
ö. h.) mogna körsbär i april, under det man i de högst upp belägna
gårdarna (1500 m.!) fick -vänta .på mogna körsbär till fram i augusti.
Österut trifvas icke längre de ömtåligare medel hafs växterna,
stäppvindarna och nattfrosterna blifva alltför skarpa, men ner i t. ex
Eriwan-området finnas storartade fruktodlingar och de Eriwanska fruktkonserverria ’
voro högt uppskattade af alla Rysslands läckergommar.
Boskapsskötseln bedrifves i allmänhet mycket primitivt. Kiktig
boskapsskötsel efter europeiskt mönster bedrifves egentligen endast af ett fåtal
gårdar utom af tyska o. a. främmande kolonister. Schweizare hafva
dessutom på sina ställen infört schweiziska metoder, så att t. ex. »kaukasisk
schweizerost» var en i Ryssland mycket omtyckt vara och långt mer »äkta»
till smak och utseende än alla de danska »utlandsostar», vi nu under
kriget kunnat fröjda oss åt!
Oxar äro så godt som obekanta som dragare, härtill användes Öfver hela
landet buffeln, d. v. s. för arbetsfordon. Hästen är pckså af långt större
vikt som riddjur än som dragare, detta naturligtvis beroende på
vägförhållandena. Hästraserna äro ypperliga, hästarna äro lika vackra som
uthålliga och täfla i k lätter förmåga med de bästa mulor. I de östra
stäpp-regionerna äro kamelkaravaner ännu vanliga.
Att fårskötseln är af största vikt i ett dylikt bergland, är ju ej ait
förvåna sig öfver, men äfven nomaderna på slätterna i norr och söder
hålla stora fårahjordar, med hvilka de vandra mellan de olika
betesmarkerna. Af hela Rysslands 80 millioner får finnas nära 30 millioner
i Kaukasus; under det att det i hela riket finnas 50 får per 100
personer blir förhållandet i Kaukasus 109 på 100. Det är liksom i det
asiatiska Turkiet till stor del fettsvansfår, som hållas, af merinos lära
finnas 2l/2 million. Äfven getter hållas i bergstrakterna, deras antal
torde dock endast uppgå till 3,5 % af fårens.
Ett område alldeles för sig är Lenkoran (Talysch) i sydost. Här
ah-vändes nästan uteslutande zebun, det indiska inslaget gör sig alltså ej blott
gällande hvad floran och faunan angår, utan äfven beträffande husdjuren.
Emellertid äro rasrena djur ej särdeles allmänna, stammen är starkt
uppblandad. Buffeln användes endast i gränsområdena mot Muganstäppeh.
Af alldeles utomordentligt stor vikt för Kaukasus är fisket, särskildt
på den kaspiska sidan. Fisket i Kaspiska hafvet inbringar långt mér
än hälften af hvad fisket inbringar i hela f. d. kejsardömet, från Svarta
hafvet och Ishafvet ända bort till Stilla Oceanen. År 1911 fångades i
Kaspiska hafvet nära 400 000 ton fisk, vard 66 367 000 rubel och med
172,000 personer sysselsatta af fisket. Motsvarande siffror för hela riket
voro respektive: 703 000 ton, 97 155 000 rubel och 296 000 personer!
1912: inbragte störfisket i Kaspiska hafvet c:a 2Ys million kg. Itojviaf.
Radde berättar om en gammal fiskare på ön Sari (framför
Kisil-Aghatsch-bukten, norr om Lenkoran), som lyckades fånga en jättestör, som gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
