Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 15 april 1919 - Kemistsamfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Kapten Nauckhoff instämde med hr Larson. I Tyskland funnos redan
1910 29 kaligrufvor, i Elsass finnas äfven flera nyupptäckta sådana,
dessutom kommer den tyska konkurrensen att eggas genom
nödvändigheten att skaffa nödiga ststsinkomster.
Ordf. sade sig hafva sett uppgifvas att kalifyndigheter finnas äfven
utom Tyskland t. ex. i Amerika och Spanien.
Direktör B. Carlson bekräftade detta. I Spanien finnas grufvor,
ehuru ej så rika, i Abessinien och Mandschuriet finnas stora fyndigheter,
som utnyttjas af engelsmän. Samtliga dessa fyndigheter äro dyrbarare
att bearbeta än de tyska. I Elsass finnas stora bergverk med hög
kalihalt, hvars salter kunna användas direkt. I Tyskland finnas visserligen
både många och stora hart nära outtömliga fyndigheter, men i långt
aflägsna länder kan dock en konkurrens vara möjlig. På japanska kusten
insamlas, tang såsom i Amerika, men kaliframställningen har karaktären
af en hemindustri.
Herr Anderson-Tesch anmärkte att ett samarbete vore planeradt
mellan det Cottrellska bolaget, Vestern Precipitation Company, Los Angeles,
Cal. och det svenska bolag, som disponerar de Jungnerska kalipatenten
med ett emissionsinstitut som mellanhand.
§ 4. Ingeniör J. H. Wallin förevisade kärl af cellulosa, pappersaffall
o. d. som ej voro tillverkade genom pressning, utan var massan
upptagen på en form af kärlets fason så att ingen skärf eller svag punkt
genom pressning uppstod, hvaraf han i Tyskland sett storlekar af ända
till 50 liters rymd, och till otroligt billiga priser. Skulle icke dylika
kärl kunna tillverkas och vinna afsättning äfven i Sverige?
Ingeniör Cyrén trodde, att en liknande tillverkning redan kommit till
stånd.
Ingeniör Heimbilrger: det är ej samma slag af tillverkning, ty den
fabriktation, som här bedrifves, är tillverkningen af askar och kartonger
genom varmpressning af papp.
Ingeniör E. Johnsson ansåg, att ifrågavarande tillverkning i Tyskland
är en följd af träbrist, alldenstund blott billig slipmassa användes som
material till sådan cellulosa, i Sverige finnes säkerligen ingen utsikt därför.
Herr Berglund jämförde priset på de af hr Wallin förevisade billiga
kärlen och de mycket dyra af lifsmedelsnämnden i Stockholm anskaffade
potatislådorna af träspjälor, hvilka i stora massor förstöras och utgöra en
god illustration till vår virkesbrist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
