Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Den 15 april 1919 - Ur mina anteckningar. Af Alf. Larson. II. Uran och radium ur kolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
gift ett par milligrams radiumhalt. Resultaten af dessa uppskattningar
hafva blifvit, att storleksordningarna äro omkring ett centigram pr ton
kolm och något eller några tiondedels milligram pr ton alunskiffer», d. v. s.
i kolm c:a 17 mg radiumbromid, en som i det följande skall visas allt
för hög halt, mot hvilken ju också Landin reserverar sig.
Emellertid fortsattes undersökningarna af kolm på dess halt af uran
och radium, och den 10 juni 1909 bildades här i Stockholm Aktiebolaget
Kolm med ett aktiekapital af 700,000 kr., däraf 350,0000 kr. i
stamaktier för grundarnes öfverlåtaser till bolaget, med en beräknad
nettovinst af 810,000 kr. pr år a 300 arbetsdagar. Men som redan efter ett
år det inbetalda kapitalet var förbrukadt, beslöts en nyteckning den 22
juli 1910. Olyckligtvis hade möjligheterna för kolmbrytning öfverskattats,
radiumhalten beräknats för hög, och därtill kom att den metod, som
bolaget använde i sin fabrik vid Islinge på Lidingön, icke var
praktisk. Den var grundad på kolmaskans smältning med soda och det
därvid bildade silikatets bortt vattning, så att till sist karbonater af
alkaliska jordarter, inclusive radium skulle återstå. Det hade bl. a. af Landin
dessförinnan (1905) påpekats att en dylik metod ej kunde blifva
praktisk, och bolaget kunde icke framställa ens tillnärmelsevis den beräknade
radiummängden. Man trodde till en början att radium hade förflyktigats
under arbetet. Beträffande halten af radium ansågs den då icke uppgå
till mera än ej fullt 3 mg radiumbromid * pr ton kol. Att den ej ens var
så hög skall i det följande visas, Andra metoder utarbetades för
radiumutvinningen, och flere patent hade uttagits därå under åren 1905 — 1910
(Sv. pat. n:s 20,927," 21,310 och 28,353 af G. H. Hellsing, 41,287
ad. C. J. F. Forssell, 32,575 och 34,200 af J. Landin, kanske flera,
som jag icke känner), men de visade sig med undantag för de bägge
sistnämnda icke vara praktiskt användbara.
Under hösten 1910 anmodades jag af Landin att vara behjälplig vid
utförandet af hans patent n:o 34,200, hvars patentanspråk lyda: »l)Sätt
att ur radiumhaltiga material utlösa radium såsom sulfat, kännetecknadt
därigenom att det radiumhaltiga materialet behandlas med koncentrerad
eller rykande svafvelsyra, som sedan afdrages, då radiumhalten medföljer
såsom sulfat, löst i syran. 2) Sätt enligt patentanspråket l:o),
kännetecknadt därigenom att ur den radium sulfatet hållande syran afskilja
sulfatet genom utspädning med vatten eller genom syrans afdestillering.»
Forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
