Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. Den 15 juli 1919 - Kaliproblemet i Nordamerikas Förenta Stater. Af Hj. Anderson-Tesch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
heter för tångens skördande hafva äfven blifvit föremål för noggranna
undersökningar. Fyra välrustade expeditioner undersökte, den första
kusterna af Washington, Oregon och Kalifornien, ned till Mexikanska
gränsen, den andra tångbäddarna i Puget Sound, den tredje arkipelagen
utefter sydöstra Alaska och den fjärde kusterna af Kodiak och halfön
Kenai samt västra Alaska.
Resultaten af undersökningarna framgå af följande tabell.
Tångbäddarnas utbredning och afkastning vid Stilla Oceanens kuster.
i Areal | Tillåten skörd Motsvarande
j Område- i sq. miles)!af färsk tang i KCl I
(a 259 har I Sh-tons Sh-tons I
Cedros Island-San Diego ..................... 91.4 | 19,979,800 I 649.000
San Diego-Point Conception.................. 97,9 18.195,300 I 696,000
Pt. Conception-Cape Flatterv ...............| 36,2 4,377,400 107,000
Puget Sound...................."...................I 5 520,000 20,000 |
Södra Alaska....................................... 141,6 15,666,000 598,000 I
Västra Alaska....................................| 17,9 [ 3,367,000 [ 136,000
i Summa | 390,o | 59.305,500 j 3,206,000 |
Hela skörden motsvarar i kali- och kväfve-halt ett värde af
150 millioner dollars.
Hela skörden, använd till framställning af KCl motsvarar i värde
90 millioner dollars
allt beräknadt till före kriget gällande priser.
Bland de undersökta tångarterna stannade man vid tre, som visade
sig tillräckligt kalihaltiga och förekommo i sådana mängder, att en
afverkning i större skala ansågs lönande. Dessa voro (enl. tab.)
Macro-cystis pyrifera> Necrocystis leutkeana och Alaria fistulosa.
Kaliförande tångarter i Stilla Oceanen.
Innehåller torkad Färsk tang ger
. , i___________________________i per 100 ton
* i o/ \ o/ \ o/ I––––––––––-.....––––––––––––––-
I I K20 N J i Torrsubstans: I K20 |
i . . - j _|
Macrocystis pyrifera............| 12,5 9 | 1,5 7 0,2 3 i 13,2 j 2,5s I
I (Ribbon kelp) | | | |
Necrocystis leutkeana............| 20, i o 1,9 o 0,13 8,6 I 1,6 o
(Bull kelp) j I |
Alaria fistulosa .................. 9,io 2,6 o | spår | 13,7 I . 1,3S
| (Stringly kelp) III! il
Andra ännu kalirikare arter hafva funnits och undersökts, men
dels förekomma de i begränsade mängder, dels lägga tekniska skäl
hinder i vägen för deras afverkning. Förutnämnda trenne arter äro till
utseende och egenskaper ganska olika. De äro i allmänhet af seg bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
