Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Den 15 augusti 1919 - Några siffror ur tillverkningsstatistiken för brännvin, maltdrycker och socker för tillverkningsåret 1917—1918. Af K. Arnell, E. Envall och O. Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
intager Malmöhus län första rummet med 83 hvarefter kommer
Kristianstads län med 31 bryggerier. Af inalles 2 bryggerier med öfver 100,000
kilo grams afverkning lågo 1 i Stockholm och 1 i Göteborg med en
sammanlagd afverkning af 15,4 % af hela maltmängden.
De använda råmaterialen hafva varit:
. 2,449,277,0 kg. malt, 37,533,8 kg. humle,
87,924,4 » sockerkulör, 189,475,5 » socker och sirap
1,530,0 » hirs, 4,822,0 » enbär.
Hela tillverkningen utgjorde 567,228,3 hi., och tillägges den redan
angifna tillverkningen vid de skattepliktiga bryggerierna 749,125,8 hi.,
så utgör hela svagdrickstillverkningen inom riket 1,316,354,1 hi., en
ökning med 11,5 % af tillverkningen under 1916—17.
Svagdrickats stamvörtsstyrka, som ej får öfverstiga 6 % B, har i
allmänhet hållit sig mellan 2,5 och 3,5 % B. För hela riket beräknas 23,1
hi. svagdricka pr 100 kg. malt. Kalmar län har haft det starkaste och
Stockholms stad det svagaste svagdrickat.
Sackarin har förekommit i intet af 2 undersökta prof å svagdricka.
Maltextrakt har tillverkats vid 3 fabriker, hvaraf 1 i Stockholm, 1 i
Malmö och 1 i Göteborg.
Användt malt. Maltextrakt.
1916-1917................................ 40,850,0 kr. 23,750,9 kr.
1917—1918................................. 20,150,0 » 11,414,4 »
Konsumtionen af maltdrycker utgjorde:
i 1917—1918 ; 1916—17 j
i I ! Liter I | Liter |
! I HI. | pr in- j HI. | pr in- i
I I i vanare 1 vanare
i I_______:_________i____________L_________________!____________I
I I i i I I
i Porter .......................................I 40,151,9 0,69 | 52,122,5 0,90
jol alla slag .............................. 2,124,6 I 0,os j 623,683,7. | 10,87 I
Lager- och pilsnerdricka............... 140,631,6 | 2,43 j 615,223,9 I 10,72 |
Svagdricka................................. 1,316,354,1 | 22,77 11,179,653,3 | 20,56 |
Den sammanlagda maltåtgången vid bryggerier och maltextraktfabriker
har utgjort 8,228,398,0 kg., motsvarande omkring 10,5 millioner kg.
korn. Alldenstund Sveriges kornskörd 1917 uppgick till omkring 256
millioner kg., motsvarade således den för tillverkning af maltdrycker och
maltextrakt använda myckenheten korn omkring 4,1 procent (f. å. 11,5)
af landets kornskörd.
Socker. Betskörden uppgick för tillverkningsåret Ys 1917—1/8 1918
till 863,765,5 ton. Betarealen var 32,009,5 hektar och blir sålunda det
pr hektar vunna utbytet i medeltal 26,9 8 ton. Af råsocker har erhållits
131,038,1 ton motsvarande 15,17 procent af betmängden. I jämförelse
med de i nedanstående tabell anförda resultaten för närmast föregående
år, måste resultatet betecknas som mindre godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
