Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10. Den 16 oktober 1919 - Kemistsamfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I samband med minnesfesten, som kallas H. C Örsteds-mötet 1920,
komma också tre arbetsmöten att hållas, nämligen
1:sta nordiska elektroteknikermötet,
1:sta nordiska fysikermötet och
1:sta nordiska kemistmötet.
Mötet, hvars fullständiga program ännu icke är fastställdt, hålles i
Köpenhamn fr. o. m. tisdagen den 31 augusti t. o. m. lördagen den 4
september 1920.
§ 6. Kapten W. Nauckhoff höll ett längre föredrag, kalladt bidrag
till växtnäringslärans utveckling i Sverige, hvaraf ett referat kommer att
införas i ett följande häfte.
Efter föredraget framförde ordf. Samfundets tack och inlade däri en
hyllning åt föredraganden, som i nästa månad fyller 80 år och nu är
den till lefnadsåren äldste medlemmen af Samfundet, både för det
kraftprof, han i dag aflagt, och för det intresse, hvarmed han deltager i
Samfundets förhandlingar och eftersitsar; man ser honom oftare än de
flesta vid våra sammanträden och gärna deltaga i förekommande
meningsbyten, hvari hans inlägg bära vittne om oförsvagade själskrafter.
Under aftonen anlände följande telegram:
Gyttorp den 25/9 1919.
Tyvärr förhindrade närvara vid aftonens sammanträde bedja vi herr
ordföranden framföra våra hjärtliga hälsningar till den 80-årige
föredraganden.
Birger Carlson. Fredrik Carlson. Sigurd Nauckhoff.
I anslutning till föredraget redogjorde ingeniör Alf. Larson för de
minimikvantiteter af fosforsyra, kali och kväfve, som växterna behöfva,
och hvilka äro många gånger större än hvad som i medeltal kommer
den svenska åkerjorden till del.
Ingeniör E. Johnsson: det kan ifrågasättas, om jordbruket verkligen
är vår modernäring, men i alla händelser äro de kemiska stationerna
för få, och staten ägnar icke modernäringen den vard, man kunde vänta;
för öfrigt vore det af stort intresse att få veta skördens storlek i
förhållande till vårt verkliga behof. Norrland vore ett framtidsland.
Ingeniör G. Berglund: det har nämnts, att vi kunna erhålla kali ur
vår fältspat, men det är ett svårt problem och ännu icke på långt när
löst, kvävefrågan torde dock vara löst för all tramtid med luftfixeringen.
Hvad fosforsyran beträffar finnes möjlighet att tillgodose vårt behof i
form af dikalciumfosfat ur apatit enligt professor Palmærs metod.
Föredraganden framhöll, att på grund af Sveriges långsträckta form
och belägenhet inom vidt skilda breddgrader olika kulturväxter böra
odlas inom olika delar; i södra och mellersta Sveriges släta landsbygder
bör sädesodlingen vara en hufvudsak. Om saken tas så, är jordbruket
vårt lands modernäring; foderväxter trifvas åter bäst i Norrland. I
betraktande af den stora betydelse, de lokala fältförsöken hafva, böra de
utsträckas till så många områden eom möjligt.
Ingeniör Videgren: i fråga om möjligheten att få tillräckligt mycke
fosforsyra inom landet kunde man visserligen plocka ut apatitrik malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
