Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. Den 17 november 1919 - Pyrogen sönderdelning af masut. Af Ossian Aschan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
som med ett • pris af blott 7 Finska mark pr kg. representera ett värde
af öfver 2 milliarder fmk (= nära l1/^ milliard sv. kronor).
Redan i okt. 1916 lyckades det förf. att i destillationsprodukterna
från masut med säkerhet påvisa isopren, men kriget har fördröjt
offentliggörandet af dessa försök.
I det följande lämnas en kort öfversikt af resultaten med destruktiv
destillation af petroleum eller dess beståndsdelar. Hvad som icke utan
sönderdelning öfverdestillerar intill 250° undergår förändringar vid
starkare upphettning. Från 250° sönderdelas blott de mera konplicerade
beståndsdelarne under afskiljande af icke alltför stora brottstycken. Vid
något högre temperatur (850°), börjar d^n egentliga s. k. kraf.processen,
åtföljd af ytterligare omflyttning af väteatomer och delning af äfven
medelstora molekyler, dels i lättare såsom bensiner, lysolja, mellanolja, dels
i tyngre, ss. tungolja, tjära. De förstnämnda äro produkter af en
analytisk, de sistnämnda af en syntetisk process. Om processen ledes
försiktigt t. ex. under icke för hög temperatur och långsam destilation, så rycker
spaltningspunkten närmare åt molekylens midt under bildning af
hufvudsakligen flytande produkter (högre utbyte af lysoljor) och därjämte
smärre mängder gas och vätefattigare, svårflyktiga, sega massor äfvensom
koks. Om trycket däremot minskas när temperaturen stegras, så rycker
spaltningspunkten mer och mer mot molekylens ända under bildning
af å ena sidan mycket lätta och å andra sidan mycket tunga produkt
elända till koks.
Detta sista fall bildar öfvergången från blott spaltning till en mera
djupgående sönderdelning medelst upphettning. Vi möta här närmast
torrdestillationen af s. k. gasolja, som äger rum vid 700 a 800°, och
hvars hufvudprodukt är den s. k. oljgasen, som är rik på kolväten af
typen Cm Hn och har stort bränslevärde och stark ljuseffekt. Dessutom
uppstå mycket tjära samt lätt flyktiga kolväten, som kunna afskiljas
ur gasen genom afkylning eller komprimering. Hit hör också
råmaterialets destillation på bensol och dess närmaste homologer, som bäst äger
rum vid omkring 900°. Härvid blir gasutbytet större, men gasens
bränsle-värde är mindre än oljegasens. Slutligen komma vi till den
sönderdelning, som äger rum vid mycket hög temperatur (1000 till
1200°). Jämte något metan uppstå härvid nästan uteslutande väte och
amorft kol.
För sina vidare undersökningar utgick förf. från det antagandet, att en
temperatur af 700—800°, alltså området för gasoljans bearbetning på
oljgas, skulle erbjuda de bästa utsikterna, dels att erhålla en gas af
högt bränslevärde, dels att utvinna bensol, toluol och sannolikt isopren
eller med andra ord att förvandla större delen af masuten i tekniskt
värdefulla produkter. Härvid låg en viss svårighet däri, att både
buta-dien och isopren koka vid mycket låg temperatur, den förra omkring
0°, den senare vid 33.5°; båda måste således förekomma i den bildade
gasen, och bästa sättet att afskilja dem därur var att låta gasen passera
en vätska, som kvarhöll de båda kolvätena, och härtill visade sig
paraffinolja mycket lämplig. Paraffinoljan, som kokade vid 240°,
upphettades sedan till 180°, då alla lösta kolväten afdestillerades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
