Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Fällningars struktur. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEN RESEERERENE EEE SE NESSER SS AA RR fr LÄ Sr SA RR An
(Ch
karaktäristiska för hvar sitt slag af aggregation, och betingade af primärpar-
tiklarnas material och de joner, hvilka förorsaka aggregationen. För kort-
hetens skull kunna vi beteckna dessa som den reversibla och irreversibla
typen, ehuru öfvergångsformer mellan dem förekomma.
Om således OA representerar fällningens ackumulation vid primär-
struktur, så få vid öfverskridande af ett visst kritiskt koncentrationsområde
af elektrolytjonerna, ackumulationskurvorna ett helt annat förlopp. Bildas
sekundäraggregaten reversibelt och uppnå de hastigt den af potential-
minskningen betingade storleken, så förlöper kurvan efter ett mer eller
Ohne NHyNOr
Fig. 3.
mindre kort konvext stadium under ett långt stycke »CD»> rätlinjigt.
Detta innebär ju att de fallande aggregaten sjunka med lika hastighet.
Först sedan dessa sedimenterat sjunka mindre aggregat efter det konkava
kurvstycket DH.
Växa aggregaten däremot under hela sedimentationstiden, som ofta är
fallet vid den irreversibla aggregationen, så förlöper kurvan under större
delen konvext.
Efter nedfallandet af de koagulationsflockar, hvilka i början bildats i
vätskans öfre skikt, och som under sitt fall anlagrat såväl primärpartiklar
som väl äfven mindre aggregat under sin sedimentation, inträder ett
stillestånd vid AR, emedan de undre skikten blifvit fria från partiklar.
Endast i de öfre skikten ha en del partiklar blifvit kvar, hvilka efter-
hand aggregera men ej bli så stora som de först bildade aggregaten på
grund af den starka minskningen i partikelkoncentrationen.
Denna efterkoagulation representeras af kurvstycket REF.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
