Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Litteraturanmälan (Sven Odén: Die Huminsäuren). Av Å. G. E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
I anseende till svårigheten att erhålla humussubstansen i någorlunda rent
tillstånd har man måst nöja sig med att underkasta det alkaliska hu-
musextraktet en direkt undersökning på några däri förekommande äm-
nen, såsom metoxylgrupper, amino- och amidokväfve, fosforsyra m. fl.
och söka utröna dessas förhållande till markens typ, fruktbarhet och
bakterielif. Man har också försökt att uppdela den naturliga humussub-
stansen i flera från hvarandra skilda, mer eller mindre väl karaktärise-
rade föreningar och därvid funnit dels pektinämnen och växtslem, dels
kväfvederivat såsom xantin, leucin m.fl. spaltningsprodukter af ägghvite-
ämnen, dels åtskilliga syror, såsom fosforsyra, svafvelsyra, myrsyra, ättik-
syra, äppelsyra, bärnstenssyra m. fl.
Den naturliga humussubstansen förhåller sig som en syra, hvilket kom-
mer till synes i orden humussyra, huminsyra etc. För en sådan kropp
som humussyra är det naturligtvis ytterst svårt att med någorlunda sä-
kerhet bestämma den kemiska I NE SNI NT För humussyra an-
ger Berzelius sammansättningen C, H,,,, Oo,,;, Odén OC; H:,,; Oor;- Ekvi-
valentvikten bestämd på flera sätt, fann den senare växla mellan 330 och
350 och antar på anförda skäl, att humussyran är 4-basisk!. En formel som
åtminstone ej motsäger olika forskares resultat är Cs, Hz. O,, (COH),
Utom denna syra förekommer i humussubstansen en annan, som kallas
hymatomelansyra och som genom sin löslighet i alkohol kan skiljas från
humussyran. Hymatomelansyran. har enligt Odén den empiriska for-
meln CC: Hj, Ow, och ekvivalentvikten 200—250. Slutligen före-
komma i humussubstansen flera vattenlösliga ämnen, som med ett ge-
mensamt namn af Odén kallas fulvosyror, hvilkas lösning är svagt gul-
färgad, medan de båda andra, syrorna: gifva bruna till nästan svarta lös-
ningar.
En kvantitativ kemisk analys på humussubstans för utrönande af dess
halt af humussyror är en mycket vansklig sak, och någon fullt använd-
bar - metod därför torde ännu icke finnas. Odén har i stället utarbetat
en kolorimetrisk metod, hvarvid en från Merck erhållen acidum humini-
cum fått tjäna till jämförelse. Han erhåller på detta sätt jämförelsetal,
som kunna betraktas som humtificeringstal. Ett intressanst kapitel är
det, som handlar om humusämnenas oxidation med hänsyn till bildning
af olika slags myrmalmer, likaså det, som handlar om kalkningens be-
tydelse för mossar. Sista kapitlet behandlar humificeringen af olika
mossmarker i Sverige, hvaraf framgår, att humificeringen i hög grad på-
skyndas genom torrläggning.
Det föreliggande arbetet, som för forskare på området genom utförlig-
het och noggrannhet äger stort värde, omfattar egentligen två delar, hvilka
snart torde följas af en tredje, behandlande de vattenlösliga huminsyror-
na (fulvosyror). ;
5 ELER
1 Med afseende på formler för humusämnen anser Odén det t. v. vara bäst att ej
uträkna några heltaliga exponenter, då man ej har medel att bestämma molekylens
storlek. Hans formler hänföra sig blott till 2 atomer C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
