Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
import af brännvin, framkallat surrogatsupning och hembränning. Det
är så dags nu att förfasa sig öfver och begära lagstiftning mot hvad
man själf framprovocerat.
Medan vi genom lagstiftning sökt afskära möjligheterna att med sprit
göra oss oberoende för motorbränsle, har i England, som har ofantligt
mycket gynnsammare betingelser för anskaffandet af mineraloljor än vi,
en annan riktning gjort sig gällande för säkerställandet af motorbränsle-
behofvet. En rapport af den 23 juni 1919 föreligger nämligen från »The
interdepartemental Commitee on various Matters concerning the Produc-
tion and Utilization of Alcohol for Power and Traction Purposes.> Den
omfattar tillverkning af sprit utaf sulfitlut, trä, torf, ormbunkar, mahua-
och andra träslag, potatis, majs, sockerbetor, melass och sjötång. Vi-
dare syntesisk framställning af sprit samt användning däraf enbart
eller i blandning med andra ämnen samt denatureringsfrågan.
Tillverkning af sulfitkol genom utfällning eller indunstning har
tyvärr ännu icke kommit till utförande, men kan väl snart motses.
600,000—700,000 ton sulfitkol pr år torde kunna erhållas, efter effekt
minst dubbelt mot den svenska kolbrytningen, i alla händelser ett be-
tydande plus till vår bränsleförsörjning. Den Strehlenertska utfällnings-
metoden känna vi till från den tekniska litteraturen, om indunstnings-
metoden lärer snart meddelande komma att lämnas.
Spetsbergskolen, när de i afsevärd mängd blifva tillgängliga, få vi
naturligtvis betala med samma pris som importerade kol, men utgiften
härför stannar dess bättre inom landet. Ärskvantiteten kan ännu på
på många år ej blifva afsevärd.
Sveriges största tillgång på bränsle, skogarna frånsedda, torde finnas i
torfmossarna. Angående storleken af densamma ha olika meningar uttalats,
från KE. Erdmans af 1868, som uppskattade bränntorfsmossarna i Svea
oeh Göta land till c:a 1,800,000 hektar, motsvarande c:a 4 milliarder
ton lufttorkad torf, till så godt som intet, för hvilken senare uppfattning
propaganda började drifvas 1915. Jag vill ej taga upp tiden med
redogörelse för de olika uppskattningarna under den mellanliggande
tiden af mossarnas innehåll, utan blott nämna att 1916 års torf-
kommitté kommit till resultatet att söder om sextioförsta breddgraden,
alltså ungefär med Dalälfven till nordgräns, skulle finnas omkring
1 milliard ton lufttorr bränntorf i de mossar, som uteslutande eller
öfvervägande innehålla bränntorf och hvarmed alltså en årsimport af
c:a 5 mill. ton stenkol skulle kunna ersättas i 100 år. De mossar,
som innehålla bränn- och strötorf i lika blandning samt öfvervägande
eller uteslutande strötorf, äro således ej medräknade. Dessa äro de först-
nämnda vida öfvervägande i torfinnehåll, antagligen dubbelt så stort.
Tillkommer så Norrlands mossar, som uppskattats att vara 50 2 större
än Svea och Göta lands. Vi komma på detta sätt till ett bränsleförråd,
som skulle kunna motsvara ett årsbehof af 5 mill. ton stenkol, under 750
år. Men som torf icke för alla ändamål kan ersätta stenkol, som fort-
farande äfven i bästa fall måste importeras, skulle mossarna förslå
i bortåt 1,000 år, ifall nämligen äfven af den half- eller icke alls för-
multnade hvitmossan ett fullgodt eller hjälpligt bränsle kunde framställas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
