Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 16 Juni 1920 - Kemistsamfundet - Fällningars struktur. Af Sven Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
International de la chimie pure et appliquée» och uppläste Ordföranden
i anledning häraf hufvudpunkterna af statuterna för nämnde samman-
slutning. Efter uttalanden af hoffotograf Hertzberg, ingeniör Lundström
och sekreteraren, beslöt Samfundet att frågan om anslutning skulle hvila
till septembersammanträdet och uppdrogs åt styrelsen att då framlägga
förslag.
Fällningars struktur.
Af Sven Odén.
(Forts. fr. s. 85.)
Det är emellertid tydligt att koagulationen blir partiell eller totak
alltefter den tid, man lägger till grund. Tiden för aggregatens bildning
7 är ju något helt annat än den tid, som fordras för att fällningen skall
ha sjunkit till botten.
Det förtjänar påpekas att kurvornas slutpunkter bestämts ur den fall-
tid, som fordras för de öfversta finkornigaste aggregatens fullständiga
sedimentation samt att kurvans förlopp det sista stycket är rätt osäkert.
Hvad de öfriga aggregationsstrukturerna beträffar, så motsvarar:
BaSO, LV = 0,101 molar citronsyrekoncentration
BaSO, LV O,114 » »
BAS ÖT TRA Ca0 01 SÅ >
BasSO, LNIT ÖGL0, > ;
BaSO, TLXIV 0,950 » le
Felkällorna äro vid de större koncentrationerna betydliga, då aggregatio-
nen och sedimentationen tager sin början innan vätskeströmningarna från
nedhällningen upphört.
Man får emellertid det intrycket att sekundäraggregaten endast växa
obetydligt öfver 10 pi ekvivalentradie, vid denna elektrolyt som koagulator.
Försök till en teori.
En fullt tillfredsställande teori för denna desaggregation och aggrega-
tion vid stigande elektrolythalt är naturligtvis, med våra rätt så oklara.
föreställningar om det s. k. elektriska dubbelskiktets natur, vansklig att
uppställa.
Rent formellt sedt kan man ansluta sig till den FREUNDLICH”ska adsorp-
tionsformeln och antaga att för hvarje jonslag en’ speciell adsorptionsiso-
term gäller!
mn
med sina karaktäristiska konstanter och att koefficrenten för det ena
jonslaget är störst, däremot för det andra exponenten, således
> Där y är den pro ytenhet af partiklar adsorberade jonmängden, c jonkoncentra-
tionen i den omgifvande vätskan och a och 8 konstanter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
