Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 16 Juni 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Senare har finansministern infordrat uppgifter från skogsvårdsstyrel-
serna i riket om vedproduktionen inom de olika länen. Enligt dessa är
någon bränslebrist i Norrland och Dalarna icke att befara. Hvad södra
och mellersta Sverige i öfrigt beträffar är däremot en afsevärd vedbrist
att befara, särskildt i de större städerna och som sammanlagdt synes upp:
gå till flera millioner kbm.
I en tidningsintervju har finansministern låtit sin personliga uppfatt-
ning komma till synes. Han vill i första hand öfverlämna vedfram-
skaffningen åt det enskilda initiativet och anser att industrien i hvarje
fall får sörja för sig själf och att den äfven bör kunna göra det. Emel-
lertid ansåg han det icke vara så säkert att bristen blir så stor som man
förmodar, ty man vet icke hur kolimporten kommer att ställa sig. Jag
skall i följd däraf nämna några ord om kolproblemet. De i landet
vid olika tidpunkter förefintliga kollagren utgöra en god mätare i detta
afseende. Desamma uppgingo sammanlagt till:
Den 21/5 191660 0 3,236,009 ton
LÖ AR . 1,383,097 >
RN 1.313:30653
Siffran för år 1919 är okänd, men jag tror mig kunna säga att kol-
lagren under fjolåret hafva sjunkit afsevärdt. Utsikterna för kolimport
under närmaste tiden äro allt annat än ljusa. Hvad detta betyder för
vår bränslehushållning under närmaste tiden framgår till fullo om man
betänker att hvarje uteblifven ton stenkol, motsvarar 5 å 6 kbm prima
ved och förhållandevis mera af sämre ved. Hvad som inför den sålunda
hotande bränslebristen synes mig ligga industrien närmast om hjärtat,
är att söka i tid säkerställa sitt bränslebehof och äfven om möjligt bi-
draga till ökad vedafverkning. De smärre vedproducenterna ha i all-
mänhet afhållit sig från ökad vedafverkning af fruktan för låga ved-
priser såsom följd af bränslekommissionens, som de tro, afsevärda realisa-
tionslager. Att denna fruktan helt säkert är omotiverad har jag med
det föregående sökt visa. Det är emellertid nödvändigt att en allmän-
nare kännedom om den verkliga situationen snarast möjligt bibringas
der stora mängden af vedproducenter ute i landet, och härfor erfordras
igångsättande snarast möjligt, event. genom Industriförbundet, af en sy-
stematiskt bedrifven upplysningsverksamhet.
Ofveringeniör A. Ramén:! Jag vill understryka föredragshållarens
slutsats, nämligen att det måste göras något för att vi icke skola ned-
sjunka, som han uttryckte sig, till en proletärnation, genom att låta vår
utveckling gå i den riktningen, att vår handelsbalans fortfarande blir
negativ. Det finnes på vissa håll här i landet stor optimism angående
utvecklingen och till viss grad torde farhågorna för de närmaste åren
icke vara så stora. Säkerligen kommer vedkonjunkturen att blifva ena-
stående och vår handelsbalans därför antagligen under de närmaste åren,
trots utgifter för stenkol, att blifva positiv, men sedan kvarstå, som före-
’ På grund af långvarig sjukdom har talaren ej varit i tillfälle att granska steno-
grammet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
