- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettioandra årgången. 1920 /
i107

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Engelsmännen och spritfrågan. Af Otto Cyrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

användning af de vegetabilier, hvarur den kan framställas. Viktiga sådana
äro: 1) sockerhaltiga, såsom melass, mahuablommor, socker- och foder-
betor; 2) stärkelse eller inulinhaltiga, såsom majs och öfriga sädesslag,
potatis och jordärtskockor; samt 3) cellulosahaltiga, såsom torv, sulfitaf-
fallslut och trä.»

»Det har icke varit möjligt för oss att erhålla fullständiga uppgifter
om världsproduktionen af melass, men vi hafva åtminstone erhållit sta-
tistiska siffror för de kvantiteter, som utskeppats från de olika länderna
och det är påtagligt, att stora kvantiteter från talrika sockerplantager
tillåtas rinna bort oanvända.»

» Vi hafva erhållit ett intressant: meddelande från Director of Commerce
and Industries to H. E. H. the Nizam of Hyderabad, innehållande full-
ständigt utarbetadt kostnadsförslag för framställning af alkohol ur blom-
morna från mahuaträdet (Bassia latifolia), som växer i Centralprovinserna
såväl som i Hyderabad. TI skrifvelsen framhålles, att de soltorkade blom-
morna från detta träd innehålla i medeltal 60 vikts 2 jäsbart socker,
att de kunna samlas och levereras till fabrikerna inom växtområdet för
1 pund 10 sh. per ton och att utbytet efter jäsning och destillation
befunnits vara c:a 90 gallons (= 409 1.) alkohol (95 vol. &) per ton.
Vidare uppges, att blommorna kunna pressas, packas, exporteras och
lagras lång tid utan att försämras. Som vi kunna förstå har mahua-
trädet ännu icke kultiverats, men detta bör nu ske för att få till stånd en
större produktion af blommor.»!

»De förefintliga vidsträckta odlingarna af majs och andra sädesslag
såsom råvara för framställning af motorsprit öppna möjligheter, hvilkas
omfång vi icke varit i stånd att beräkna noggrant, men det ser ut, som
om den framtida spritproduktionen ur dessa råmaterial inom kejsar-
riket och dess besittningar vore uppmuntrande både hvad kvantitet och
kostnader beträffar.»

»Då vi veta, att en ton potatis endast ger 20 gall. (= 901.) 95 «X-ig
alkohol, och jordärtskockor ge obetydligt mer, äro vi af den åsikten, att
om vi också räkna med priserna å potatis och jordärtskockor inom konunga-
riket före kriget, kan motorsprit icke med ekonomisk fördel produceras ’

"I Chem. Trade Journal n:o 1715/1920 sid. 438 läses under titeln > Nytt råmate-
rial för alkoholframställning» en hel del om de intressanta >»mahua»>- eller >»mowra»-
blommorna. »De ha tjocka, saftiga, mycket sockerrika kronblad. Af infödingarna
användas de dels som födoämne, dels och speciellt för jäsning till dryck. Ett enda
träd lämnar 2—300 Ib. blommor per år, dessutom erhållas värdefulla oljefrön, som
exporteras i tämligen stora kvantiteter till Europa. Under kriget framställdes ur
blommorna aceton (10 Z af vikten), men torde denna fabrikation ej komma i fråga
under fredstid. För framställning af alkohol är det mer gifvande än alla de andra
vanligen använda råmaterialen. Motorsprit har redan framställts ur dessa blom-
mor i fabriksmässig skala i Indien och körförsöken hafva ansetts lyckade. »Natalite>
är en mycket använd blandning af sprit och eter. Man har skattat den möjliga
produktionen ur dessa blommor i staten Hyderabad till 700,000 gall. (= 3,18 mill.
1.) sprit per år.»

Enligt andra uppgifter i litteraturen skola mahuablommorna utgöra ett viktigt
näringsämne för innevånarna i Central-Bengalen. De lära smaka som russin och
hufvudsakligen användas kokta med ris. (Alltså som russinen i den persiska och
turkiska pilawen.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 16 18:16:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1920/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free