Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Engelsmännen och spritfrågan. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
spritfrågor, med förgreningar till öfriga regeringar och besittningar inom
kejsarriket, och som allt emellanåt lämnar allmänheten upplysningar om
problemets vetenskapliga, tekniska och ekonomiska sidor.
Uttalanden i den engelska fackpressen.
Så långt enligt utskottets offentliggjorda betänkande. TI n:o 1705/1920,
sid. 100, af Chem. Tr. Journ. läses under titeln: Alkohol för kraftända-
mål, att öfversten Sir Frederic Nathan (förut af krigsmaterielministeriet
utsedd medlem i ofvannämnda regeringsutskott) utnämnts till »Power
Alcohol Investigation Officer» under Fuel Research Board vid Department
of Scientific and Industrial Research». Ämbetet tillkom som följd af
ofvanstående utredning och dess innehafvare skall tid efter annan fram-
lägga för departementet de förslag till försök och åtgöranden öfverhuf-
vudtaget, som kunna anses nödvändiga.
I Chem. Tr. Journ. n:o 1714/1920, sid. 399, upprullas under titeln
Flytande bränslen åter hela denna viktiga fråga, närmast med anledning
af en petition i öfverhuset angående gasverken och vissa tvångsåtgärder
för att få fram mer bensol från dessa. Det framhålles att försöket att
framtvinga mer bensol från gasverken gjordes för att genom konkurrens
kunna sänka priset på bensin (petroleum).
Hela frågan om det flytande bränslet, heter det vidare, hade å »>Motor
Boat Exhibition» ventilerats af Dr. W. R. Ormandy på ett fullständigt
uttömmande sätt. Under kriget framställde visserligen gasverken stora
mängder bensol, men fabrikationen hade sedan aftagit mer och mer. En
eventuell förhoppning om att detta fabrikat skulle kunna säljas billigare
än bensinen (>petroleum>»), äfven vid befrielse från skatt, har för länge
sedan krossats. Detta af det enkla skälet, att skattefriheten för bensol
endast tillkom för att sporra till produktion, men knappast torde komma
att bibehållas. Producenterna äro långt ifrån villiga att sälja bensolen
under marknadspriset, som håller sig ungefär på samma höjd som bensin
(petroleum). I samma mån som bensol afskiljes och tillvaratages, för-
lorar den framställda gasen i bränslevärde och måste karbureras med
solarolja o. d. Denna karburering kostar ungefär lika mycket som den
framställda bensolen vid försäljning — däraf minskningen i bensolpro-
duktionen. Vid koksverken är förhållandet ungefär detsamma.
»Det synes sålunda, att bensolen icke kommer att spela någon större
roll för att sänka priset på bensin. Vi vända oss därför återigen till
spriten såsom enda alternativet, men äfven här äro utsikterna ej allt för
lofvande, hvilket Dr. Ormandy också framhållit. Han ser inga möjlig-
heter att framställa sprit ur råmaterial inom landet i så stora mängder,
att den skulle inverka på bensinpriset. Ett ton potatis ger t. ex. 20
gallons (= 90 1.) sprit; med ett pris af 1 pund per ton blefve det 1
shilling pr gallon (4,5 1) för endast råmaterialet! Men hvilken brittisk
jordbrukare skulle kunna förmås odla potatis för 1 pund per ton? Den
enda lösningen af svårigheterna tycks vara att odla majs i sådana länder
som Brittiska Östafrika, där 2 skördar erhålles per år och där allt bör
kunna organiseras utan svårigheter, event. med destillation på platsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
