Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. Oktober 1920 - Om lignin och ligninreaktioner II. Af Peter Klason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
uppkommer, med aromatiska aminbaser, t. ex. £-naftylamin gifver i
första hand ett färglöst normalt ammoniumsalt:
-SO,ONH;.C,,H;
RCH,.CHX
"0HO
Vid närvaro af en mineralsyra öfvergår detta under förlust af H,O i
det cykliska saltet:
2
SORNELOLH,
hvarvid alltså en 5-ledad ringslutning sker. Detta salt har en intensiv
äggul färg och är liksom alla liknande salter ett verkligt färgstoft, om
än möjligen af föga värde. Den mera enkelt byggda analoga föreningen
kanelaldehyd, C.H,CH:CH.CHO, ger ett alldeles liknande cykliskt ammo-
niumsalt. Dessa salter kunna lämpligen benämnas cykliska eller an-
hydrolignosulfonsyrade arylammoniumsalter.
Det cykliska saltet kan ej uppkomma vid användande af tertiära baser,
t. ex. pyridin och chinolin. Klorvätesyrad chinolin framkallar visser-
ligen äfven i saltsur lösning af lignosulfonsyra en fällning, men denna
är hvit och öfvergår ej sekundärt i gul. Den hvita fällning som naf-
tylaminsaltet i första hand framkallar är sålunda, såsom anfördt, det
normala saltet af sulfonsyran, hvilket sedan genom ringslutning öfvergår
i det intensivt gulfärgade cykliska saltet. Ringslutningen sker i själfva
verket understundom så lätt i stark saltsur lösning, att det löst bundna
50, ej förut behöfver vara aflägsnadt, utan denna sker under frigörande
af SO, hvarvid alltså en stark lukt af denna syra uppkommer.
Det ligger nu närmast att afgöra om förekomsten af denna akrolein-
grupp inom hela den oändliga växtvärlden. Hvad nu först beträffar
trädens ved, så har jag gjort sulfitkok med veden af några af våra van-
ligaste trädslag, nämligen tall, björk, bok, ek, lind, al, asp och sälg.
Det visade sig därvid, att ligninet kunde fullständigt utlösas ur samtliga
vedslag. Ur de erhållna lösningarna kunde cykliska gulfärgade 8-naf-
tylaminsalter erhållas af väsentligen samma utseende och egenskaper som
af granen och enligt samma vid den vanliga sulfitaffallssyran från gran-
ved använda metod.
Vid analys erhölls af de respektiva naftylaminsalterna i procent:
’S0,.0
ROEH,.OHS
N S
| 23:11 ER BES ER ESR 2307-20 - 0,22
ET 1 RARE RARE Sr AR 1,95 » 5,84 >»
137 EN RSA DR RSS ge 2,40 » 4,84 >
ons FESC SRS SERA SRA DS FR 3,02 >
FEL SAD LEG Gr KL KISSAR ENG Löv 4,84 >
SÄL SS bilar, Sa AR 2,04 3 5,43 >
DORG CRIS os fåd ragg 2,00 > 5,26 »
Sammansättningen är sålunda hvad kväfvet och svaflet beträffar vä-
sentligen densamma i dem alla. Om än ligninet i dessa cykliska salter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
