Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. December 1920 - Några synpunkter rörande handeln med alkoholhaltiga drycker. Af Thure Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
sera de nuvarande förhållandena på området ur sådana synpunkter, som
för mig äro naturliga i min egenskap af lifsmedelskemist. |
I den svenska nykterhetslagstiftningen kallas spritdrycker, öl och vin
med en gemensam benämning »rusdrycker». Hvarför icke vid utarbe-
tandet af en förordning vara saklig och skrifva »alkoholhaltiga drycker»
e d., utan tendentiöst skrifva »rusdrycker»? Ett godt vin är väl att
anse som ett ädelt njutningsmedel, men naturligtvis kan det missbru-
kas. Lika litet som vinet förtjänar vårt s. k. »pilsnerdricka> nämnda
nedsättande beteckning. Förslaget att i en förordning införa ordet » pils-
ner> som benämning på pilsnerdricka hade i stället, om det godkänts,
betydt en oförtjänt upphöjelse av detta varuslag. Men då låg »någon-
ting under», och försöket råkade möta motstånd från det håll, där man
önskade en riktigare varubeteckning. Man synes vilja även för framti-
den förhindra tillverkning af sådana maltdrycker, som förr funnos att
tillgå. Vi kunna erhålla starka spritdrycker och vin till måltiderna,
men icke en svensk maltdryck af gammalt godt slag. När jag redan
utarbetat mitt föredrag, erhöll jag kännedom om en tidningsuppsats af
ing. Alf. Larson (i A. B. ?/,, 1920) hvari ing. L. behandlar denna
maltdrycksfråga, sammanställer den minskade öl- och punschkonsumtio-
nen med den ökade vinimporten samt påpekar den ökade vinimportens
skadliga inverkan på vår handelsbalans. Att bristen på bättre malt-
drycker medfört en ökning af vinimporten, anser äfven jag vara tydligt.
Till importsiffrorna kommer jag sedan.
De anordningar, som allmänheten får finna sig i ifråga om tillmätta
kvantiteter, sättet för försäljningen och serveringen o. d., grunda sig på
nykterhetslagstiftningen, hvilken för öfrigt stundom tillämpas väl rigo-
röst. Med afseende på de saluhållna eller serverade dryckernas beskaf-
fenhet finnas däremot inga lagbestämmelser för att skydda allmänhetens
intressen. Parti- och minuthandelsbolagen besitta sålunda en höggradig
maktfullkomlighet. Med nöje erkännes, att genom monopolets införande
isynnerhet en mängd usla, inom landet förfalskade s. k. »viner», som
såldes hufvudsakligast i speceri- och matvaruaffärer, försvunnit och att
förhållandena äfven i andra afseenden förbättrats. Å andra sidan fanns
det förr konkurrens, och den vinhandlare, som var mån om sitt anse-
ende, vågade icke behandla sina kunder hur som helst: Om man nu
hos »systemet» erhållit t. ex. ett uselt vin och gör anmärkning därpå,
svarar det endast, att »det är den kvalitén på varan». I dylika fall
är det minst sagdt försmädligt för köparen att icke kunna vädja till en
myndighet, som har att bevaka hans intressen. En annan, viktigare
sida af saken är kontrollen öfver de alkoholhaltiga dryckerna, sådana de
införas från utlandet. Jag har ur kommerskollegii statistik i tabeller
sammanställt siffror rörande vin- och spirituosaimporten sedan 1913.!
Införseln af vin har, jämfördt med tiden före kriget, till kvantiteten för-
dubblats. Det uppgifna värdet utgjorde 1918 36,6 och 1919 25,1 mill.
kr. mot omkring 5 mill. kr. (3 mill. kg.) år 1914 och tidigare. I im-
portvärdesiffran för 1918 ingår till betydande del värdet af förfalskade
1 Tabellerna äro af utrymmesskäl här uteslutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
