Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. December 1920 - Om de fysiologiska verkningarna hos föreningar med metylradikaler. Af Sven Bodforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
godt fördrages af organismen och är mindre giftigt än etylalkohol. Njutet
i större mängd skall det förorsaka skador på njurepitelet och framkalla
albuminuri. Acetonet framkallar samtidigt vanlig rusverkan och förhöj-
ning af hjärtverksamheten.
Acetaldehydens verkan synes äfven vara relativt ofarlig. Föreningen
uppges verka svagt narkotiskt samt framkallar ett öfvergående exaltations-
stadium. Acetaldehyd finnes för öfrigt i praktiskt taget alla spirituösa
drycker; då det är en produkt af jästsvampens normala lifsverksamhet.
Framhållas bör dock att acetaldehyden kan verka giftig vid närvaro
af ammoniak!, genom bildning af aldehydammoniak, CH; . CH(OH)NH;s.
Detta kan möjligen förklara hvarför den råa basiska träspriten vid de
ofvan beskrifna försöken var mer giftig än den andra.
Hittills har det endast varit frågan om vanlig träsprit, d. v. s. den
produkt, som erhålles vid kolning af ved. I den sprit gom erhålles ur
sulfitcellulosaprocessen är ju för det första träspritens mängd ytterst
underordnad, för det andra är också mängden föroreningar långt mindre
af det skälet att sulfitkokningen och den därpå följande jäsningen är en
långt mildare process än träkolningen, som ju nedbryter den organiska
substansen i veden totalt.
De viktigaste föroreningarna äro acetaldehyd och dess polymerisations-
produkter paraldehyd och metaldehyd. Den sistnämnda föreningen har
påträffats i. en från en sulfitspritfabrik erhållet prof af en förfraktion i’rätt
stora mängder. Den erhålles i stora, väl utbildade kristaller.
Den stora mängden acetaldehyd i rå sulfitsprit är att hänföra till att
jäsningen skett vid närvaro af sulfit. Som bekant har nyligen Connstein
och Liidecke? påvisat att närvaron af större mängder neutralsalter eller
ock sulfiter komma jäsningsförloppet att i viss mån ändra karaktär, så
att hufvudprodukten icke längre blir etylalkohol utan en blandning af
denna med glycerin och acetaldehyd.
Af det sagda torde framgå, att man med bedömandet af sulfitspritens
giftighet knappast behöfver räkna med någon toxikologisk verkan från
någon annan förorening än ev. metylalkohol, åtminstone i den från alde-
hyder i hög grad befriade form, som föreligger i handelns »sockercellulosa-
brännvin».
Är nu denna metylalkohol, hvars mängd vi tyvärr ännu ej säkert
känna giftig? Detta är vårt tredje och sista spörsmål.
Att så är fallet torde väl få anses fastslaget. Att förneka detta fak-
tum är ju att göra sig icke blott blind för de direkta försök, som gjorts
på djur utan ock för de förgiftningsfall på människor, som inträffat med
träsprit och som vid sakkunnig undersökning visat sig härröra från en
metylalkohol.
Vi minnas exempelvis huru år 1911 i Berlin inträffade en massförgift-
ning med träsprit. Återstoden af denna sprit beslagtogs af polisen och
underkastades undersökning af Juckenack? m. fl. Det visade sig då, att
den ifrågavarande spriten var så ren och acetonfri, att detta ämne ej
1 Giacosa, Archiv per le sc. med. X, 14, s. 293.
? Ber. d. deut. chem. Ges. 52, 1385 (1919).
3 Zeitschr. f. Unters. Nahr- u. Genussmittel, 1912, 2, 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
