Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 1, 1888 - Notiser - Boklåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SV£NSX
diverse pjeser tillhörande den s. k. Gripsholmsservisen
(kines, porslin);
en större bål, japanskt porslin, med lock i emalj;
ett skåp med mosaikinläggning i elfenben och perlemor,
japanskt arbete;
pendyl i förgyld bronz, rococcostil.
Arbetet inom de k. konstsamlingarna har försiggått efter
samma plan som under närmast föregående år.
Inköp hafva alltså, såsom förut, gjorts med särskild hän-
syn att förvärfva för slottens dekoration eller historia märk-
liga föremål eller för att uppmuntra svenska konstnärer och
konstslöjdidkare. Under det att sålunda åtskilliga dyrbara
gamla pjeser blifvit med samlingarna införlifvade, hafva dessa
äfven riktats med värdefulla alster af nyare svensk konstslöjd,
exempelvis arbeten af konstgjutaren P. A. Carlstein och stål-
etsaren Hj. Norrström, af Rörstrands och Gustafsbergs fabri-
ker, äfvensom af Karlsviks och Otto Meijers gjuterier, hvilka
arbeten blifvit för de k. samlingarna pä beställning och efter
gifna modeller utförda.
Någon större förändring i anordningar inom de k. vånin-
garna har ej under året förekommit. Vi nämna endast att
under sommaren i den del af slottet, som intages af konungens
enskilda våning, ett mindre rum i orientalisk stil inredts.
Taket, utfördt i gips af hr J. G. Sundeil, dekorerades i guld
och färger af målaren Edv. Bergh efter ritning af arkitekten
Aug. Lindegren, som äfven lemnat skizzen till den i fönster-
nischen gjorda s. k. smalta marmo. Rutorna försågos med
målade och i Stockholm brända glasfönster. Till rummet
förfärdigades dessutom efter ritningar af samme arkitekt möbler
i orientalisk stil. Dekorationen fullständigas genom diverse
turkiska mattor o. a. orientaliska väfnader, dels skänkta af
sultanen vid konungens besök i Konstantinopel, dels här an-
skaffade.
Pör fasaden åt sjösidan af Drottningholms slott har
konungen låtit vid Karlsvik utföra tre större lyktor med till-
hörande armar. Motiven äro uteslutande hemtade frän inom
slottet förekommande ornamentala detaljer.
(Ur hofintendentens berättelse.)
Dekoration af Nationalmusei vestibuler. Inom den be-
stämda tiden hade fem täflande inlemnat förslag till en orna-
mental dekorering af museets vestibuler, afsedd särskildt att
lämplig infattning för de stora väggfältens vardande
malningar. Bland de täflande har första priset eröfrats af
dekorationsmalaren Car/ ^o/ian som hufvudsakligast
hallande sig till den italienska renässansens förebilder, utar-
betat ett förslag, hvilket, som helhet, är af god färgverkan,
ehuru ett och annat i detaljväg glidit ur skalan. Mest lyckadt
synes oss ^öfre vestibulens tak. Den nedre vestibulens tak,
som är hållet i blatt och hvitt, skulle säkerligen i verklig-
heten göra en bättre effekt än hvad nu är händelsen å eskis-
sen, der det verkar något kallt och enfärgadt. Det andra
priset har tilldelats dekorationsmalarne A. och
L. Lmä. Deras förslag är likaledes en variation pä ett itali-
visar goda studier, som gör det ganska när-
stående Stenbergs; särskildt den nedre vestibulens tak är af
god färgverkan. Ett extra pris har dessutom tillerkänts dekora-
tionsmalaren Wa£’Ker, som i sina eskisser visat sig så-
som en skicklig marmormälare; men har mindre lyckats, dä
det varit fraga om ren ornamentik, särskildt dekoreringen af
den öfre vestibulens tak tyckes oss klumpig och tung. Hvad
nu marmorimitationen angår, sä är detta dekorationssätt af sä
mycket konstruktiv betydelse och såsom sådant af en tyngd
och ett alvar, som föga stämmer med den redan för handen
varande ornamentiken i tak, ä kapiteler och listverk.
Förslagen hafva under någon tid varit utställda i Natio-
na musei kupolsal och visa, att vi äfven bland våra yngre
dekorationsmålare ega dugande krafter.
Från utlandet.
utställningen i Köpenhamn öppnades högtidligen på den
bestämda dagen, den 18:de maj. Ehuru ännu ej fullt färdig, ter
särdeles storartadt och erbjuder mycket att studera
särskildt inom det konstindustriela området, inom hvars skrankor
^n stormakterna komma att uppträda. Då vi hoppas i kommande
BOKTRYCKERI-AKTIEBOI.
nummer blifva i tillfälle att meddela afbildningar af åtskilliga utaf
de utställda konstslöjdföremålen, skola vi i sammanhang dermed
redogöra för utställningens mera beaktansvärda företeelser, samt
dervid icke försumma de tillfällen, som kunna bjuda sig till jem-
förande studier.
Den nationela tyska konstslöjdutställningen i Munchen,
som öppnades i maj och kommer att fortgå ända till den 15:de
oktober, synes vara särdeles intressant och omfattande. I den
samma deltager icke blott Preussen (upptagande en areal af 2,200
qvdr.m.), Bayern, Sachsen och Baden m. fl. tyska stater, utan äfven
Elsass-Lothringen, som är företrädd med en anmärkningsvärd afdel-
ning. Då Österrike af ekonomiska skäl icke kunde offieielt uppträda,
har framstående fabrikanter och konsthandtverkare bildat en utställ-
ningskomité, som under ledning af den kände glasfabrikanten
Lobmeyr anordnar österrikes deltagande.
Boklåda.
Meddelande från Svenska Slöjdföreningen år 1887.
Redaktör d:r L. Looström, Sthlm, Centraltryckeriet.
Detta meddelande är det 15:de i ordningen af Svenska slöjd-
föreningens publikationer af detta slag och den 4:de som tagit
form af årsbok. I likhet med sina närmaste föregångare inne-
håller publikationen dels några af de under året inom föreningen
hållna föredragen; deks några originaluppsatser och dels slutligen
några strödda meddelanden.
Först märkes en beaktansvärd uppsats om mönsterskydd af
Hugo E. Hamilton, som, efter en inledande historik, redogör för
skyddets nuvarande organisation i utlandet samt möjligheterna för
dess tillämpning äfven i Sverige; till sist lemnas en redogörelse
för mönsterskyddsfrågans behandling vid år 1887 års första riks-
dag, då den »i tysthet jordades», jemte några deraf föranledda
tänkvärda reflektioner. Vidare lemnar Ludvig Looström i en upp-
sats »om bruket af guld- och silfverföremål i de svenska hemmen
under 1500—1700 talen» en liflig skildring af formgifningens nära
sammanhang med olika tiders lefnadsvanor och smak. I »Det
svenska rummet under renässansen» har Fredrik Liljekvist sökt
gifva oss en restaurerad bild af hemmet under Vasakonungarnes
regeringstid. »Några ord angående hjelpmaskiner inom den min-
dre industrien», af E. S. kan med skäl sägas vara några ord i
sinom tid, och A. E. Lundberg gifver oss slutligen nyttiga upp-
lysningar »om lim och limning» särskildt att rekommendera hvarje
fackman. Häftet afslutas med »Ur Svenska slöjdföreningens hand-
lingar år 1887», innehållande styrelsens berättelse öfver förenin-
gens verksamhet under år 1886, revisionsberättelsen för samma
år m. m.
Afbildningar af föremål i Nordiska museet. Häfte I,
Småland, utgifna af A. Hazelius.
»Runa», minnesblad från Nordiska museet, utgifvet af A.
Hazelius.
Utgifvaren af dessa arbeten är icke blott en ifrig samlare,
utan i första rummet en person med en outsläcklig nitälskan om
allt, som rör bevarandet af våra minnen och spridandet af kun-
skapen om desamma. Till den ändan har d:r Hazelius i flera
olika arbeten låtit bearbeta det rika material som Nordiska museet
bjuder, och bland museets publikationer är »Minnen från Nordiska
museet» sedan gammalt känd och har hittills utkommit i 14
häften. Den är värdefull både hvad text och planscher vidkom
mer. De här ofvan omnämada »afbildningarne» äro ämnade att
utkomma landskapsvis, samt omfatta bostad, husgeråd, drägt 0. s. v.
i bild framstäldt och åtföljdt af några förklarande upplysningar.
Det hela utkommer i tio tvångfria häften och tör blifva intressant,
icke minst derföre, att det bör kunna föranleda till jemförande
studier mellan de olika landskapens seder, smakriktning m. m.
»Runa» har redan haft en föregångerska Saga, men är sin med-
syster särdeles öfverlägsen icke minst genom illustrationernas
mängd och deras utmärkta beskaffenhet i såväl konstnärligt som
tekniskt afseende. Den länder de reproduserande konstnärerna,
xylograferna, Meyer, Falander och Forssell till stor heder; på
samma gång den visar synbara framsteg inom de fotokemiska
reproduktionsmetoderna uti de från generalstabens litograflska an-
stalt och Cederqvists atelier utgångna fototypierna samt i de goda
ansatser som skönjes i de cromotypicr, som lemnats frän den
sednares atelier.
AG, 1888.
STOCKHOLM, GERNANDTS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
