Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3—4, 1888 - Porslinet och fajansen på Köpenhamnsutställningen. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK XONSTSLÖ^^
svanor susar fratn genom luften och i fjerran ser man ett se-
gel; P’redriksborgs siluett förtonar sig i ett fint töcken långt
bortom buskarna i förgrunden; storken spatserar omkring i
kärret bland de bredbladiga växterna; skogsvickern breder ut
sina sirliga refvor kring den äggformiga vasen, kargcrnu aro
hufvudsakligen blått och grönt. Guld användes som in-
fattning eller profilering. Enfärgade vaser utmärkte sig ge-
nom en jemnhet och in-
tensitet i den djupblå
färgen, som kommer upp
mot det gamla Sévres’
bleu du roi. Mönstren
utföras i regeln blott ett
och ett, och man söker
att ge hvarje föremål
karakteren af ett litet
konstverk. Prisen äro ej
billiga: lOO kronor för
fat af ganska måttliga
dimensioner, ännu mera
för ansenligare pjeser, men
köpare saknades ej. Af-
ven Nationalmusei konst-
slöjdafdelning har sökt
förvärfva några karak-
teristiska stycken.
I närheten af pors-
linsutställningen hade sy-
skonfabriken A/mmma
(217 arbetare) fått plats
ät sig upplåten. Der till-
verkas vanlig bordsfajans
och liknande artiklar. Man
synes här, riktigt nog, ej
lägga an på att dölja mate-
rialets karakter, att i ornering oeh hållning imitera det finare god-
set porslinet. Ett par serviser med åttkantig grundform fat och
tallrikar, den s. k. »Ingeborgservisen», ådrogo sig främst upp-
märksamheten. Den ena var dekorerad i grönt och guld på
hvitt, den andra med brunt på gulhvitt af en verkan, som
liknade det frän förra århundradets slut bekanta engelska
gräddfärgade flintporslinet »Queens ware», hvilket på sin tid
efterbildades äfven vid
Farcellains i Kjöiefi/tavn.
de svenska fabrikerna.
En högst respektabel
utställning hade äfven
den andra danska pors-
linsfabriken Bi/ig- & Grön-
da/Båstadkommit. (Grun-
dad 1853,) 109 arbetare,
Piéce de résistance ut-
gjordes här af den s. k.
»hägerservisen», en af in-
spektören Pietro Krohn
komponerad rik uppsätt-
ning af alla för ett för-
sta klassens middagsbord
erforderliga porslinsföre-
mäl: tallrikar, fat, terriner.
s- sa/fi äricier ur sjöu. AyyröÅien G. C. G. Kbv^aarä. (’De&araiiansJarenifi^eft.J
bordsuppsatser, saladierer
o. s. V. I dekorationen ingår hägern i alla möjliga former. Den
långbenta pittoreskafogeln framträder här både i modellering och
målning, vaken och i hvila, flygande, liggande, stående, ensam
och i sällskap. Mönstren utmärka sig genom omvexling och
originalitet; i det rent ornamentala biverket tycker man sig
skönja påminnelser om Indiens konst, eljest spårar man äfven
i denna servis en fläkt från Japan. Två varianter förekomma,
den ena i blå underglasyrmålning med guld, den andra en-
färgad i rose med en dragning at brunt, mönstren voro här
utförda i låg relief. Jemte denna originela uppsättning fann
man äfven föremål i renässansstil, t. ex. vaser komponerade
af etatsräd H. Hansen, och med rik figurdekoration modelle-
rad af bildhuggaren Brandstrup. Till fabrikens specialiteter
hör vidare småskulptur,
statyetter, byster, vaser
i biscuit, d. v. s. ogla-
serad porslinsmassa. Till
en stor del utförda efter
Thorvaldsen, äro de i sin
tidigare färg, pofsliusmas-
sans egen, oss ej obe-
kanta. Men här fram-
trädde de derjemte i po-
lykrom behandling, må-
lade i lätta, ljusa, glans-
lösa färger, rose lila, ljus-
blått o. s. v. efter före-
bilden af de grekiska s. k.
Tanagrafigurerna. För-
söket är i alla händelser
värdt erkännande.
Terrakottafabrikatio-
nen, särskildt den finare,
har varit och är ännu
inom Danmark högt upp-
buren. Den mest an-
sedda fabriken, Ipsens
en^es, grundad 1843, sys-
selsätter omkring ett fem-
tiotal arbetare, och har fle-
re artistiska medhjelpare.
Ursprungligen har den som mönster uppstält antikens terrakotta-
vaser med deras dekoration i rödt och svart. Danmark och
antiken? De ha ju ej mycket gemensamt med hvarandra,
vare sig i odling eller folklynne, säger man. Men det finnes
intet land i verlden, der man så troget som i Danmark hängt
fast vid kejsarstilens traditioner frän århundradets början.
Förhållandet har sin förklaring i det genomgripande inflytande,
som utöfvades pä smak-
riktningen i Danmark af
wiirtembergaren G. F.
Hetsch, hvilken, sjelf upp-
fostrad i empirestilens
grundsatser, var verksam
i Köpenhamn som lärare
och ledare i omkring ett
halft århundrade (1815—■
64). Terrakottafabrika-
tionen är eller rättare
var ett troget uttryck för
denna riktning. Nu har
den vidgat sitt verksam-
hetsfält. Jemte den äl-
dre tidens figurer och
svart-röda vaser, till en
del dekorerade med nog-
granna efterbildningar af antika mönster, finna vi en hel
del nya motiv. Statyetterna ha fått en lätt färgbelägg-
ning efter förebilden af de nyssnämnda Tanagrafigu-
rerna. Jemte de svart-röda vaserna finna vi sådana i gult
och brunt eller med lätt färglagda kompositioner, ja i persi-
ska, japanska, gammalegyptiska mönster. De från Danmarks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
