Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3—4, 1888 - Porslinet och fajansen på Köpenhamnsutställningen. Af Gustaf Upmark - Våra Planscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 yENSÄ: /^ONS TSL
24
genialiskhet, som gerna ville slå verlden med häpnad. Detta
torde ej bli fallet, och den direkta konstindustriela betydelsen
af de utförda arbetena torde ej vara synnerligen stor. Men
den lilla utställningen vittnar i alla fall om det beaktansvärda
faktum, att konstnärer finnas och framstående sadana, som
egna slöjden sitt intresse, att denna senare har en reserv af
konstnärlig kraft att vid behof anlita.
Denna rika tillgång på konstnärlig kraft var ett utmär-
kande drag och ett lyckobådande drag för Danmarks keramiska
konst. Men man får ä andra sidan ej blunda för det
faktum, att den konstnärlige hjelper ej alltid var af det fack-
mässiga slaget, att den var nyckfull, godtycklig, tillfällig, att
■den tog väl liten hänsyn till det som ur praktiskt-ekonomisk
synpunkt är möjligt och fördelaktigt. Och detta blir dock till
sist hufvudsaken för hvarje industri. Man fick också ett intryck
af att mycket, ja kanske det mesta var utfördt med direkt
hänsyn till utställningen, som sålunda ej alldeles representerade
det normala förhållandet inom denna industrigren.
Som storindustri kan den keramiska tillverkningen i Dan-
mark ej uthärda jemförelse med den motsvarande svenska.
Medan arbetarantalet vid de sex förnämsta på utställningen
företrädda danska fabrikerna uppgår till omkring 600, räknade
år 1885 Rörstrand ensamt 843 arbetare och Gustafsberg
653, dessa två tillsammans alltså öfver 1500, hvartill ytter-
ligare kommer Höganäs med 440 arbetare samt de många
till en del mycket produktiva kakelfabrikerna i Upsala, Stock-
holm, Kalmar, Karlskrona m. fl. orter. (Forts.)
Våra P1
Häft. 3. Pl. I. /n^eriör af det rum, som Svenska
slöjdföreningen anordnade vid den nordiska utställningen i Kjö-
benhavn 1888. Angående denna plansch behöfva vi endast
hänvisa till artikeln om Sveriges konstslöjd på Kjöbenhavns-
utställningen II der en fullständig beskrifning förekommer.
anscher.
tet är såsom sådant godt, hvilket man ju också har anspråk
att vänta från en så ansedd firma som Bolinders. Kandelabern
är nu uppställd pä flera af våra mera bemärkta platser, be-
visande, att vi ej, såsom hittills skett, »äro nödsakade» im-
portera liknande föremål.
Pl. 2. utförd och komponerad af hofjuveleraren C.
F. Carlman. Denna pokal ingick i den grupp af förträffliga
guldsmedsarbeten, som företrädde hr C. på Kjöbenhavnsutställ-
ningen och der rönte så lifligt erkännande. Sjelfva pokalen
består af ett rikt snidadt kokosnötskal, infattningen är utförd
i drifvet, ciseleradt och förgyldt silfver. Foten bildar ett på
samma gäng elastiskt som kraftigt underlag för det rikt pro-
filerade, ornerade skaftet, som upptill afslutas i en skälform
uti hvilken kokosskalet hvilar. Detta omfattas af tvenne herm-
formade remsor, som tillika uppbära pokalens utåtsvängda
brädd och det svällande locket, pä hvilket en krigare med
sköld och svärd häller vakt. Kokosskalets trenne skulpterade
fält framställa drabbningar och äro utarbetade med ledning
af några gamla kopparstick.
Pokalen, som har en total höjd af 30 c. m., gör ett särdeles
ståtligt intryck och utmärker sig lika mycket för goda pro-
portioner och profileringar, som för måttfull och i tekniskt
afseende förtjenstfull behandling af orneringen.
Pl. 3. Gas^ande/a6er utförd hos J. & C. G. Bolinders
mekaniska verkstads aktiebolag efter ritning af D. J.
Carlsson. Då gasverket för några är sedan efter åtskil-
liga prof bestämt sig för att pä större, öppna platser
använda Siemens lykta, utlystes en täflan för att erhålla en
prydligare skapnad pä denna i ögonen fallande ljusbärare. En
mängd täflingsritningar inkommo och bland dem eröfrade herr
Carlsson ^med sina tvänne förslag såväl första som andra
priset. Ät herr Carlsson uppdrogs äfven utarbetandet af de-
taljerna och herr H. Nerpin förfärdigade modellen till den hos
Bolinder sedan gjutna kandelabern.
Kandelabern är en ganska ståtlig pjes och bidrog i Kjö-
benhavn i betydlig grad att förtaga intrycket af klumpig råhet
i svenska konstslöjdafdelningens främre del. I sin helhet har
den ett franskt tycke; dess nedre del påminner icke så litet
om fotställningen af en flaggstång på Place de la Republique
i Paris, och kapitelet hänvisar pä förebilder från Stora operan
i samma stad, hvars arkitekt som bekant är Garnier. Delarne
äro i allmänhet godt hopkomponerade, dock med undantag
af det nagot onödigt utdragna och derigenom förslappade
kapitelet och den pa kandelaberskaftets midt nedsjunkna rin-
gen, som icke synes kommit pä sin plats, ja, som helst kunde
ha varit alldeles borta, da denna skarpa delning förtagit stam-
men dess spänstiga bärighet Sjelfva lyktan med sin af kon-
struktionen betingade, skorstensformade afslutning synes oss
vara en god lösning af en modern uppgift. Gjutningsarbe-
Pl. 4. komponerad af fröken Kerstin Petre
utförd hos Föreningen Handarbetets vänner af fröken Lundgren.
Denna plansch liksom de närmast föregående visar oss
ett af de alster af svensk konstflit, som med rätta vunnit er-
kännande pä Kjöbenhavnsutställningen i sommar. Motiven till
denna dyna äro tagna frän gamla allmogebroderier i plattsöm,
härflytande frän senare delen af förra och första hälften af
innevarande århundrade. Af de motiv vi finna afbildade pä
vår plansch, framställer bilden till venster en del af en dyna
frän Skåne; den är broderad med ullgarn i hvitt, gult, grönt
och rödt mot kraftigt blå yllebotten. Särskildt de stora hörn-
blommorna i gult och hvitt äro af god verkan och hafva af
fröken Petre med fördel användts i den stora dynans hörn.
Mönstret till höger framställer ett hängkläde af linne frän
Blekinge, broderadt med bomullsgarn i samma maner som
den skånska dynan, dock tillkommer här en rikare använd-
ning af trädda bottnar i olika mönster. Midtelbilden visar oss
en samling motiv hämtade från liknande kläden. Dessa motiv
med sina fina slingrande festoner, bladrankor och bandyglor,
sina buketter af nejlikor och tulpaner, sina hjertformade små
sköldar, foglar, korgar m. m. hänvisa tydligt mot förebilder
från förra århundradets senare del.
Somliga af den skånska dynans motiv synas oss deremot
härstamma från en långt aflägsnare tid; ja man kan i dessa
former spåra inflytanden från träslöjdens s. k. »allmogestil»,
som kan räkna sina anor från medeltida geometriska mönster.
Man ser denna slägtskap i midtelrosettens svängande armar,
i hörnblommornas och kransens lansettlika blad, i rosornas
rätliniga bladflikar o. s. v.
Det kan vara intressant nog att bland de afbildade mo-
tiven framleta dem, som blifvit använda för den stora dynans
ornering, samt se huru de med bibehållande af sin ursprung-
liga grundkarakter lämpats dels efter en annan uppställning
och rikare anordning dels omformats, till harmoni med en
modernare smakriktning.
Kring en enkel symetrisk stomme utvecklar sig de strängt
stiliserade växtmotiven i fria anordningar, såväl i form som
färg bildande en smakfull, omvexlande och lefvande ornamentik,
som dock aldrig glömt materialets natur och tekniken.s förutsätt-
ningar. Man har anmärkt att färgen ej hade den »ursprung-
liga renheten», att den skulle haft anstrykning af rokokon.
Vi tro knappast att detta är ett fel, i synnerhet om man vill
betrakta formen och färgen såsom oskiljaktiga moment i pryd-
nadskonsten. Vi hafva redan påvisat formernas ursprung och
tidpunkten för de begagnande förebildernas uppkomst ■—
månne icke detta kan vara ett försvar för en mildare färg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
