Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3—4, 1888 - Våra Planscher - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Sy£NSJ^ £0NSTSLÖ7n
vår tillfredsställelse öfver att han såsom »öfverbyggmästare»
pä fullt allvar tagit i anspråk våra olika konstindustriela
krafter.
Pl. 4. Två ^am/a af sniidt jern, af hvilka
den ene (den större) företer tyngre, men enkla medeltida
former; den andre visar oss samma motiv behandladt i
enlighet med renässansens smak för större rikedom och rör-
lighet i formgifningen. — Båda äro exempel på en förträfflig
behandling af smidesjernet, ett af våra bästa och för konst-
närlig behandling tacksammaste inhemska material, som efter
många års förlopp nu ändtligen sa småningom tyckes komma
till heders.
Notiser.
Svenska Slöjdföreningen har under hösten haft trenne
talrikt besökta sammanträden. Det första egde rum den 16
oktober och upptogs till större delen af intendenten G. Up-
marks föredrag wi åve^s /Qö6eu/iav>i. Sedan
talaren lemnat en målande bild af utställningens disposition
och den storartade hufvudbyggnadens karakter, redogjorde han
för Sveriges deltagande i täflingen särskildt på konstslöjdens
område, der Svenska Slöjdföreningen »fört vära runor med
den äran». Härpå uppdrog talaren en parallel mellan de
olika landens keramiska produkter, med afseende fäst pä hvad
vi hade att lära af de andra landen. — Den i sin helhet
särdeles lyckade utställningen fann tal. icke minst betydelsefull
derföre, att den gaf ett kraftigt vitnesbörd om hvad Danmark
på det ekonomiska området mäktat uträtta samt om den stora
och fruktbringande verksamhet, som utvecklats inom konst-
slöjden särskildt under de senaste åren. Detta glädjande re-
sultat tillskref tal. trenne samverkande faktorer: det förtrogna
samarbetet mellan konstnärer och handtverkare, den ledande
och stödjande centralpunkt, som hela utvecklingen eger i
Kjöbenhavns Industriförening samt den tidskrift, som af
nämnda förening utgifves. Visserligen funnes äfven hos oss
motsvarigheter till dessa häfstänger, men i brist på samverkan
förspildes mänga i<rafter, och det vore derför önskligt om en
nordisk utställning i Stockholm kunde åvägabringas icke minst
derför, att den vore egnad att samla och förena de särskilda
sträfvandena mot ett bestämdt gemensamt mål. — Exposi-
tionen utgjordes af — utom de föredraget illustrerande kera-
miska föremålen — de utaf föreningen utgifna plancherna
öfver smiden och till snickareyrket hörande föremål samt
prisbelönade smidesarbeten, som visade synnerligen tillfreds-
ställande resultat af en utaf föreningen förra hösten utlyst täflan.
Slutligen redogjorde sekreteraren för föreningens deltagande i
Kjöbcnhavnsutställningen.
Vid föreningens tivvemåersammauträtie höll professor J.
O. Andersson ett föredrag om ari>eisweto(/er
den minäre vie^aTinäus/rien sådan den t. ex. visar sig hos
oss i eskilstunaarbetena. Sedan talaren omnämnt gångna
tiders tidsödande arbetssätt, påvisade han den stora betydelse,
som Remmintongevärets införande haft kanske icke minst i
vårt mera fredliga arbetes utveckling, i det detta skjutvapens
konstruktion förutsatte ett arbetssätt, som garanterade den
fullständigaste korrekthet, och dess prisbillighet den största
möjliga besparing af gods och tid. Sänksmidet fullkomnades
— den exentriska pressen och frasmaskinerna * intogo sina
vigtiga platser inom den mindre industrien och smärgel- och
slipmaskinerna gåfvo arbetet dess slutliga finess; under alt
detta inskränkte sig det personliga arbetet till inpassningai’
och afpassningar, ett nästan mera maskinmässigt göra än
maskinernas eget. Dock hoppades talaren till slut, att dessa
förbättrade arbetsmetoder längt ifrän att förstöra arbetarens
intellektuela krafter snart nog skulle blifva dem en hjelp, deri-
genom att arbetstiden skulle kunna inskränkas så, att tillbörlig
tid kunde bli öfver att egna åt de andliga krafternas odling
och utveckling.
Föreningens decemåef’sawMa?t^omsi var af ett något hög-
tidligare slag än vanligt, emedan då försiggick en prisutdel-
ning till alla dem, som vid föreningens kollektivutställning i
Kjöbenhavn af juryn ansetts särskildt genom hedersdiplovt
böra utmärkas (dessa finnas upptagna i den lista öfver pris-
tagare, som vi meddela i slutet af häftet). Föreningens ord-
förande f. d. statsrådet P. von Ehrenheim frambar derpå förenin-
gens tack till alla som medverkat till föreningens lyckade ut-
ställning, särskildt nämnande föreningen JTa/idaråeiels väfi/ier.
Af de till föreningens prisnämnd inkomna täflingsritnin-
garne hade följande tillerkänts pris, hvilka vid sammanträdet
utdelades:
Carin JVäståer^ och A/aria IVideåäc^: i:a priset 150
kr. för ritning till garnityr i oxideradt silfver med emalj.
Fredrik Liijekvis/: 2:a priset 75 kr. för d:o d:o.
Fi/doif Enkiom-, ett pris af 50 kr. för ritning till anvis-
ningstafla af smidt jern.
Awia Ber^iund: i:a priset 75 kr. för ritning till bål af
färgadt glas, infattadt i cuivrepoli.
Derefter höll rektorn vid Tekniska skolan, hr F. Adier,
ett med stort intresse åhördt föredrag »Oin nyare åsigier ee/i
säi/ /br dekorering a/ den kor^erii^a kosiadens. Sedan före-
läsaren något berört den medeltida bostadens inredning och
dekorering, framhöll han renässansstilen såsom mönster för våra
moderna boningar, såväl hvad angår rummens som möblernas
och prydnadsföremålens utsmyckning. Han betonade viglen
af en harmonisk färgstämning mellan rummets väggar, tak och
golf, samt mellan våningens olika rum, förordade det laserade
trät ä dörrar och paneler framför det helt öfver-mälade o. s.
V. Renässansens eleganta, värdiga möbelformer, vore enligt
talarens mening, oss mera passande än t. ex. medeltidens
tunga, alvarliga eller rokokons lätta, svängda former. Såsom
en vigtig beståndsdel af hemmets dekoration ansåg talaren de
prydnadsföremål, som kunde förfärdigas inom hemmet, och
visade såsom exempel härpå dels en serie broderier dels
dekorationsföremål i brändt trä och pressadt läder utförda
vid Tekniska skolan i Stockholm.
För öfrigt utgjordes aftonens utställning af planscherna
till föreningens wönsteraiknni för 1888, för hvilket vi på annat
ställe närmare redogöra.
Efter sammanträdets slut samlades föreningens medlemmar
talrikt till ett angenämt enskildt samqväm med supé å hotell
Phoenix festvåning, i hvars stora sal var anbragt en större
flaggdekoration omslutande en sköld med slöjdföreningens
namnskiffer; framför syntes konungens bröstbild omgifven af
lefvande växter.
F. statsrådet von E/irenkeini föreslog en skål för alla
de industriidkare, som deltagit i slöjdföreningens utställning i
Kjöbenhavn, och uttalade föreningens tack för deras medverkan.
Den tid, under hvilken föreningens verksamhet fortgått,
hade i allmänhet varit af stor betydelse för den svenska in-
dustrien, som derunder nätt en betydande utveckling. Sär-
skildt hade konstslöjden gjort stora framsteg och tillvunnit
sig ett intresse, som för endast ett io-tal år sedan var inskränkt
till ett litet fätal personer. Det var en källa till glädje för
slöjdföreningen, att den i någon mån bidragit till detta för-
hållande. De tekniska läroverken borde äfven en stor del
af förtjensten tillskrifvas. Men främst tillkomme hedern deraf
de industriidkare, som under de ogynsammaste förhållanden
med en okuflig energi och ihärdighet arbetat för konstsinnets
väckande och tillfredsställande.
Med ett tacksamt erkännande af deras framgångsrika
arbete, särskildt med hänsyn till deras deltagande i utställ-
ningen i Kjöbenhavn, förenade tal. önskan om ett fortsatt
godt samarbete mellan dem öch slöjdföreningen.
Den med lifligt bifall mottagna skålen besvarades af hr
H. van Eijswijk, hvilken särskildt framhöll den stora tacksam-
hetsskuld, hvari industriidkarne stode till slöjdföreningen, för
det denna under de svåra tiderna stätt dem bi med troget
stöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
