Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3, 1889 - Notiser - Från museer och samlingar - Breflåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
s VENSK EONS TSLÖ7E
mån dessa ha blifvit utvecklade och förbättrade har fotografien
nått större fulländning och nya områden ha öppnat sig for dess
storartade användning. Och säkert är att fotografien har gjort
en betydande insats i vår tids konstutveckling, den har icke blott
erbjudit våra konstnärer ett kraftigt stöd vid studiet af naturen
och flydda tiders konstverk (särskildt inom arkitektur, skulptur och
kontslöjd), utan den har äfven kans_ke i första rummet verkat
uppfostrande på hela vår samtid, lärt den att se och iakttaga pa
ett mycket noggrannare, vi skulle kunna säga sannare sätt än
hvad som var’ möjligt för våra fäder; härtill kommer att detta
fotografiens inflytande måste bli så mycket mer betydelsefullt
sedan den trädt i de mångfaldigande konsternas tjenst. Salunda
kunna nu tiisenden och åter tusenden njuta af de konstskatter eller
naturscenerier, som tillförene endast ett fåtal kanske med stor kost-
nad blefvo i tillfälle att beundra. Det har hittills hufvudsakligast
varit formerna som så återgifvits — dock detta ända till måla-
rens penselföring — men länge kan det ej töfva, förr än man
med fotografiens hjelp äfven skall kunna direkt återgifva ljus-
effekterna i dess olika färgnyanser.
Industriutställningen i Göteborg år 1891 kommer dels att
omfatta en byggnadsutställning för hela landet, dels en utställning
af fabriks- och handtverksalster från vestra Sverige. Angående den
senare skrifves till oss från Göteborg: Redan i Juni månad sistlidet
år väcktes i härvarande Handtverks- och industriförening förslag,
att samtidigt med det här år 1891 inträffande 17.de allmänna landt-
bruksmötet, föranstalta om en svensk industriutställning. Förslaget
förklarades hvilande men återväcktes ånyo i januari detta är af
föreningens nitiske och lifaktige sekreterare samt bragtes sä långt
att förfrågningar i berörde syfte skulle göras hos de mera fram-
stående industriidkarne. Vidare utfärdades efter någon tid ett
femtiotal inbjudningar till ett sammanträde för att i ärendet öfver-
lägga; dervid beslöts, då alla de närvarande funno saken utför-
bår, att en utställning skulle ega rum fastän i mindre utsträck-
ning än först var föreslaget, endast omfattande vestra Sverige.
Inbjudning och program utsändes d. 31 juli hufvudsakligen i
syfte att erhålla kännedom om huru stor tillslutning frän industri-
idkarnes sida man hade att påräkna, ty sä väl utställningsbyggna-
dernas storlek, som mängden af erforderligt kapital m. m. måste
med ledning deraf beräknas. Enligt programmet skulle utställ-
ningen endast komma att omfatta industri- och handtveiksalster
från Göteborgs stad, Bohuslän, Halland, Vestergötland, Dals-
land och Wermland; hinder torde dock ej möta för handtverkare
och industriidkare inom andra Sveriges provinser att deltaga i
utställningen och böra bref i sadant syfte adresseras till handt-
verks- och Industriföreningens i Göteborg sekreterare J.yA. Julin.
»Svenska konstslöjdsträfvanden». Uti augustihäftet af
den ansedda tidskriften Mittheilungen des K. K. Oesterr.
Museums fiir Kunst und Industrie lemnar Direktor J. von Falcke
en särdeles intressant redogörelse för de konstindustriela sträf-
vandena i Sverige. Han fäller bland annat följande tänk-
värda yttrande:
»Ett högst bildadt, intelligent folk, rika och egendomliga
samlingar med tillräckligt af mönster till undervisning och
utgifning, framför allt rikt material till de mest olikartade
konstarbeten i trä och lera, järn och vackra stenarter, skol-
bildning öfverallt i landet, export och handelsförbindelser till
andra kulturland — man skulle ju tro, att i Sverige måste
blomstra en industri som, om den också just icke vore af
högsta slag, dock fullkomligt stode på sin höjd med de i and-
ligt hänseende så vakna invänarnes bildning. Oc/i är
äetta ifig-ahenäa /örAå/Zandet Kna//as/ i )iå^o/ /ani^ Aa de
^naderna re/ormsirä/vandena smaAens område sfåii /å ed
större, jä°- vid icAe sä^^a motsiånd, men HAgiid^^Aci.
För nära 20 är sedan började de första rörelserna. Sa
lemnade en konstälskande konung alla sina konstsamlingar i
arf åt landet. De voro likasom skapta för industrien och till
att bilda grundvalen för ett konstindustrimuseum. Landet
mottog dem och gaf dem plats i det för andra ändamal och
andra samlingar bestämda statsmuseum, der de i en provi-
sorisk uppställning långt ifrån uppfylla det vackra syftet med
dem. Annorstädes skulle landets representanter ögonblick-
ligen hafva beviljat de nödvändiga medlen till en värdig bygg-
nad för dessa samlingar och deras användande till hemmets gagn.
Trots alla ansträngningar har det ännu icke lyckats att
i Sverige grundlägga ett konstindustrimuseum och dermed
bilda en medelpunkt för alla de olika ansatserna till konst-
industriel verksamhet, en samlingsplats och ett gemensamt
hem för fruktbringande verksamhet.»
Från museer och samlingar.
Nationalmusei konstslöjdsamlingar ha under en del af som-
maren varit tillstängda i och för omflyttning af föremålen och vi låna ur
Stockholms Dagblad följande beskrifning på de verkstälda förändringarne:
Tid efter annan vidtagas i konstafdelningen rätt genomgripande föränd-
ringar. Dels tillväxa samlingarna oafiåtligt, hvilket gör utrymmet knappare
och tvingar redan det till omflyltningar; dels söker man naturligtvis att så
mycket som möjligt gruppera till samman saker, som höra ihop, för att vinna
största möjliga öfverskådlighet bland den stora massan af föremål. Allt nog
den besökare, som besett samlingarna det ena halfåret, ar ej alltid säker att
öfverallt känna igen sig det andra. Om läsaren tillåter, skola vi derför ge-
mensamt göra ett besök upp i museet för att se till senaste förändringarna.
Förevisningen skall bli helt kort.
Vi träda in i den stora pelarsalen, förr i tiden lifrustkammare, under
senare år »möbelsal». Först nu gör den emellertid fullt skäl för detta senare
namn. Ena hälften af salen var visserligen fÖrut inredd till en rad af rum,
möblerade i i6oo-talets tyska stil, men den andra hälften upptogs af glassam-
lingen och andra mindre samlingar i skåp. Nu är äfven denna andra hälft,
långsidan åt gården, »möblerad». Genast vid inträdet har man sålunda fram-
för sig en sängkammare från det I7:de århundradet, der hedersplatsen upptages
af den stora v. Imhoffska bergsängen, hvilken Gustaf 11 Adolf skall hafva be-
gagnat under sin vistelse i Nurnberg, och som i en långt senare tid stod i
Karl XV:s sängkammare på Ulriksdal, Det dyrbaraste i detta rum är för
öfrigt nog sängomhänget, ett sidenbroderi från 1500-talet.
Bortom denna sängkammare komma vi till ett större rum, ett slags salong
med sådana praktmöbler som de två bekanta stora ebenholtz-skåpen, det Bro-
grenska och Kinmansonska, två af de dyrbaraste pjeserna i hela vår konst-
slöjdsamling, samt bordet med den röda sammetsduken, den senare med sina
broderier i guld, silfver och silke, ett praktstycke af italiensk renässanskonst.
För öfrigt bÖra vi ej glömma de »flamska tapeterna», hvilka pryda begge rum-
men oeh hvilka verka både rikt och lugnt emot det myckna träet.
Möbelsalen har numera blifvit ett slags »tronsal», i det att den stora
tronhimlen, det vackra renässansarbete, hvilket Karl X Gustaf tog som krigs-
byte från Danmark, nu blifvit uppsatt vid kortväggen till höger om ingången.
I midten af hela den stora salen, på den fria mellangången mellan de
möblerade rummen, tronar nu på en hÖg porfyrsockel Adrian de Fries’ dekora-
tiva bronsgrupp »Psyke, buren af amoriner».
En hastig titt in i det innanför möbelsalen liggande rummet, der Gustaf-
Adolfs-sängen förr stod, visar oss, att »rococo-kabinettet» fått till kamrat ett
kabinett i Louis XVI-stil, — ett försök dertill åtminstone. Museets förråd af
möbler i dessa senare tiders stilar ar som bekant mycket knappt. Först ge-
nom några systematiska inköp under de senare åren har man kunnat börja
fylla denna kännbara lucka i vår möbelsamling; — som sagdt, gjort en början.
I den förra »tronsalen» är sammanförd museets hela samling af glas och
metaller. I fyra stora skåp rymmas de tyska, svenska, italienska o. s. v. glasen,
och i 14 större och mindre skåp utefter väggarna är metallsamlingen anordnad:
guld, siltver, brons, koppar, niessing, tenn m. m.
Stanna vi slutligen i för detta »bronsruramet», för att konstatera, att
detta kabinett ej längre gör skäl för namnet, emedan de flesta bronserna äro
bortflyttade, de flesta för att (tillsvidare) tjena dekorativa ändamål i de andra
samlingarna, 1 stället har man gjort rummet till ett slags »Antiqvarium», som
först och främst rymmer muséets numera rätt stora samling af antika vaser
samt andra mindre föremål i terra cotta, glas o. s. v. Den i rundt tal till
1,400 n:r uppgående samlingen är inrymd i 5 stora skap. G. G.
En samling studier frän Wadstena har under någon tid varit
utställd i Nationalmusei konstslöjdafdelning. Den omfattar dels studier från
sjelfva det åldriga slottet, t. ex. den målade frisen från stora festsalen med
rikt omvexlande motiv — dels afbildningar från klosterkyrkan. Bland dessa
senare är en kopia efter en guldstickad skrud som synes vara af stort intresse,
hvarföre afbildningen, då den tyckes vara utförd med omsorg, borde kunna
inlösas, för att införlifvas med vårt Historiska museum. Ett annat framstående
textil-arbete, en äfvenledes i guldbroderi utförd altarduksbord, finnes ock bland
kopiorna och synes på grund af sin motivrikedom och originela formbildning
vara synnerligen lämplig att till vara tagas af föreningen Handarbetets vän-
ner. Hvarje kunnigt försök att pä ett eller annat sätt rädda spilrorna af flydda
tiders konstflitalster från förstörelse och glömska borde ju uppmuntras. Den
lilla samlingen studier är omsorgsfullt och konstnärligt utförd af systrame
Helene och Ingeborg Holch frän Göteborg.
Nordiska Muséets samlingar i N:o 68 Drottninggatan ha på grund
af denna egendoms ombyggnad flyttats till huset N:o 88 b, samma gala, der
de nu hålla pä att uppställas.
Breflåda.
»Deltagare i de tekniska lärarnes möte.» Något »utförligare
referat» öfver mötet kunna vi i brist på utrymme ej intaga i vår tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
