Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 4, 1889 - Våra planscher - Christoffer Eichhorn †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ S KONS TSL Ö
totalform erinra om franska arbeten af samma art. Arbetet
är särdeles väl utfördt och hr M. synes i sig förena den yr-
keskunnige kompositören och den konstförståndige exekutören;
En sådan förening är ock, som vi ofta påpekat, ett af hufvud-
vilkoren för att vår konstslöjd skall kunna blifva rätt person-
lig och såsom sådan med tiden få ett inhemskt drag. Det
är derför af vigt, att der sådana krafter äro för handen, de
äfven må finna ett arbetsfält, der deras tvåfaldiga duglighet
uppmuntras och till fullo tages i anspråk.
Pl. 4. I2oo-ia/ei. Dessa bokstäfver äro hein-
tade från den i vårt K. Bibliotek förvarade Vestgöta lagbok, som
icke blott är Sveriges äldsta landskapslag utan äfven den »äldsta
bok pä svenskt mål» som kommit till vår tid.
Den gamla vördnadsvärda handskriften härstammar från slu-
tet af det i3:de århundradet men anses vara redigerad redan i
början af samma århundrade, sannolikt af Eskil, lagman i Vester-
götland omkr. 1215—27, en äldre broder till Birger Jarl. Denna
handskriftens höga ålder bestämmes bland annat deraf att den
tillika innehåller en stadga utfärdad 1281 af biskop Brynolf i
Skara. Den är sålunda af stort kulturhistoriskt intresse och så-
som ett vigtigt språkligt minnesmärke af stort värde för den
svenska språkforskningen; härtill kommer att den såsom den
äldsta af oss kända handskrifna bok på svenska med sin egen-
domliga piktur och sina med slingor och färger prydda majuskler
äfven är af konstindustriel betydelse.
Vår plansch återger de vigtigaste af begynnelsebokstäfverna
(majusklerna) med dess slingor och sirater. De bokstäfver, hvars
slingor löpa ut med hela marginalen, återfinnas i den första de-
len af skriften; de öfriga komma sedan i en följd, något som
tillika med den enklare färgbehandling, som kommit dessa till del,
synes häntyda på större brådska hos den skrifvande. Då vi ej
varit i tillfälle att återge den röda och blå färgläggningen, ha vi
antydt densamma genom den heraldiska beteckningen: blått = hori-
sontal streckning, rödt = vertikal streckning. För att gifva en idé
om de mindre bokstäfvernas (minusklernas) utseende hafva vi af-
bildat några rader af bokens början. Man begår ofta det felet, vid
publicerandet af handskrifna bokstafstyper, att man sönderplockar
orden och uppställer bokstäfverna såsom i en abcbok. Detta är
emellertid till ringa gagn för den, som verkligen vill studera den
gamla skriftens karakter och bokstäfvernas form; ty den förra
är icke blott beroende af de olika tidehvarfven utan erhåller
ock något personligt af den skrifvandes handlag, och bokstafsfor-
men rättar sig ej blott efter den gifna tidstypen utan tager äfven
intryck af den ställning bokstafven intager till grannbokstäfverna.
Genom ett förbiseende häraf se också ofta våra textade adresser
och diplom mera ut som tryckalster, än som handtskrifna doku-
ment, och man får understundom höra det tvetydiga berömmet
uttalas om dylika arbeten: »det är ju så bra gjordt som om det
vore tryckt.» En hyllning åt maskinarbetet, som kanske är kän-
netecknande för vår tid, men som ingalunda är smickrande för
dess konstförstånd En sådan textning kan vara konstmässig
men svårligen konstnärlig. Den första raden, som på nntids-
svenska lyder: »Här börjas Vestgöta lagbok», är till någon del
restaurerad, då den å originalet blifvit illa åtgången; de följande
raderna, som äro noga kopierade, lyda i modernt språk: »Kristus
är först i vår lag, sedan vår kristna lära och alla kristna kon-
ungar, bönder och alla bokarlar, biskopar och alla boklärda
män.»
De i planschens nedre kant afbildade figurerna äro äfven
hämtade från den gamla urkunden och synas vittna om den skrif-
vandes glada lynne och- sjelfsvåld. Den andra teckningen från
höger synes delvis något apokryfisk; men de öfriga torde här-
stamma från samma hand som skriften. Från den tiden äro
nemligen sådana fria fantasier i margen ingenting ovanligt.
I slutet af 1600-talet tillföll handskriften Antiquitetskolle-
gium och öfverflyttades 1780 till k. biblioteket. Genom biblio-
tekarien H. Wieselgrens och hofintenden A. Börtzells försorg ut-
kom i början af året en reproduktion i ljustryck af den värde-
rika gamla urkunden.
Christoffer Eichhorn.
8
Sfter längre tids sjuklighet afled härstädes den 4 decem-
) ber pä eftermiddagen amanuensen vid kongl. bibliote-
ket C/insieffer uti en ålder af 52 är. I ho-
nom har vårt land förlorat en framstående bibliognost, en in-
sigtsfull konstkännare och en mångfrestande författare, hvars
skickliga penna icke minst inom den periodiska pressen varit
flitigt verksam.
Resultat af Eichhorns forskningar i konstens och konst-
slöjdens historia äro: texter till Mandelgrens samlingar till Sven-
ska konst- och odlingshistorien (1866—1868), samt till porträtt-
verket »Svenska konungar och deras tidehvarf» af M. Joseph-
son (1866), texten till Svenska konstminnen från medeltiden
och renässansen m. fl. Särskildt var Eichhorn genom flere på
svenska, tyska, franska och engelska utgifna beskrifningar öfver
Kr. Hammers samlingar, samt genom utgifvandet af en mängd
småskrifter rörande konstslöjden, en af de förste som i värt
land fäste uppmärksamheten på behofvet af dennas höjande
genom studier och vetenskapligt ordnade samlingar. Eichhorn
offrade en stor del af sina krafter ät publicistisk verksamhet.
Äfven vår tidskrift hade lyckan räkna E. till sina medarbetare.
Han skulle just lägga han vid en uppsats om »Gustavianska
möbler» tillhörande hans rika samlingar, dä döden afbröt hans
verksamma lif.
Eichhorn var en varm konstvän samt mycket beläst och
boksynt. Ehuru hans tillgångar voro knappa, hade han likväl,
hänförd af sitt varma intresse för konsten, småningom skaffat
sig stora samlingar af sällsynta böcker, taflor, möbler, gravy-
rer och miniatyrer, hvilka representera ett icke ringa värde
och äro af stort intresse för konst- och literatur-kännaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
