Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 4, 1889 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJ’£jySK KONSTSLÖ^^
34
att i Stockholm matte fa fortsättas äfven efter
innevarande ärs slut.
Styrelsen framhäller bland annat önskvärdheten att något göres för min-
skande af de ekonomiska svårigheter, som ännu alltjemt möta vara handtyerks-
idkare vid yrkets utöfvande, samt anser att i sådant afseende ett lotteri kan
vara till fördel; dock sä anordnadt att det verkligen blir yrkena till gagn; att
det ci uppammar en skara yrkesidkare som för sin existens uteslutande sattas
i beroende af lotteriet, utan att det blir ett medel till deras resp, yrkens ut-
veckling. Lotteriet borde således ej vara en välgörenhetsinrättning till forman
för arbetslösa personer, utan ett stöd för arbetsskickligheten. Särskild vigt
fäster styrelsen derför vid inköpen, och hemställes att i regel inga alster af
yrken som arbeta för de dagliga behofvens tillfredsställande, ma inga i lotteriet,
exempelvis kläder och skodon m. m., utan i hiifvudsak sådana yrkesgrenar som
för ett tidsenligt bedrifvande äro i behof af ritningar, mönster och modeller.
Uerigenom skulle lotteriet i stort sedt blifva ett stöd för den mindre, inhemska
konstslöjden. För erhållande af nödig kontroll härvid förordar styre sen att
inköpsnämnden skulle till ena hälften utses af handtverksföreningen eller dess
styrelse och till den andra genom kommerskollegium. , « .
Beträffande den möjliga behållningen af lotteriet borde sa^ ordnas, att
öfverskottet blir så litet som möjligt; men att, om sådant uppstår, det vore
med lotteriets hela hufvudsyfte mest förenligt att detsamma användes till konst-
industriens främjande, vare sig till anordnande af pristäflingar eller till anskaf-
fande af hjelpmaskiner och modeller att ställas till de mindre handtverkarnes
disposihom^^f^]^^^^^^ föreningen stäld skrifvelse från fabrikören
C ? ScA/nM, hvarå föreslås upprättandet af en permanent industriutställning
i Stockholm, som skulle vara dels enbart svensk, dels internationel. Skrifvelsen
hänvisades till styrelsen,
Upprättadt förslag till slöjdföreningens för år 1889,
slutande å en summa af 18,200 kr., godkändes.
Arkitekten G. C/asan lemnade åtskilliga meddelanden om
sättet för det moderna engelska husets anordning, åskådlig-
görande ämnet medelst planritningar samt afbildningar af en-
gelska ooh amerikanska privata byggnader.
Bland de för aftonen utstälda alster af konstslöjd må,
jemte ett antal för föreningens till julen stundande utlottning
bestälda och inköpta föremål, nämnas en soffa med inbrända
och målade förgyllningar, efter motiv frän den i Nationalmuseum
Jaefintliga dörren från A-x. Oxenstiernas slott Tidö, kompone-
rad af fru A. och utförd af snickaremästaren AnArée
i Stockholm, samt tvänne stolar, klädda med guldbrode-
rad plysch, komponerade och utförda af dekoratören H. va>i
/•GjswijÅ:.
En grafisk utställning öppnades den 16 oktober i Natio-
nalmuseum. Den var anordnad af »föreningen för grafisk
konst» (stiftad för tvänne år sedan) samt afsåg närmast att
ge en samlad öfverblick af den ståndpunkt som de s. k. gra-
fiska konsterna intaga i de nordiska länderna. Utom de svenska
arbetena som upptogo den större delen af utställningslokalen,
den s. k. gravyrsalen, förekommo äfven betydande saker från
Norge, Danmark och Finland och i sin helhet gaf utställningen
ett ganska fullständigt begrepp om de grafiska konsternas
ganska aktningsbjudande ställning i Norden.
Men expositionen afsåg äfven att klargöra den tekniska
och konstnärliga skilnaden mellan dessa olika arter af konst-
närlig framställning, hvilka spela en sä stor roll i nutidens
lif, och just i detta afseende förhöjdes utställningens betydelse
genom den synnerligen vackert utstyrda A/usireraiie iitställ-
^lingskataioge/i, redigerad af amanuensen E. G. Folcker. Boken
inledes nemligen med en af G. Upmark författad, särdeles
lärorik öfversigt af de grafiska konsternas teknik nch historia.
Här redogöres för träsnittet, för kopparsticket och dess många
underarter, etsningen, mezzotintogravyren o. s, v,, för litogra-
fien, samt för de s, k. fotomekaniska förfaringssätten; och till
denna senare del af arbetet ansluta sig de 12 illustrationerna,
hvilka äro utförda i olika manér och utgöra sålunda en
åskädningsmateriel till den undervisning, som uppsatsen lemnar,
Sjelfva katalogen utmärker sig för en redig uppställning samt
utgöres af en särdeles detaljerad förteckning på konstnärer,
utställare och utstälda föremål, deri lemnas biografiska upp-
gifter om konstnärerna med angifvande af datum å utförda
arbeten o, s, v. Den lilla eleganta boken synes kunna blifva
en god och värdefull handbok för dem, som hysa intresse för
grafisk konst, äfven sedan utställningen stängt sina portar,
Mälsåkersamlingarna, Såsom tidningarna redan omta-
lat, har konungen inköpt den samling taflor, husgeräd och
väfnader m. m., som sedan äldre tider tillhört det gamla herre-
•sätet Mälsåker på Selaön i Mälaren, Alltsedan konung Karl
XV är 1856 af den bekante konstsamlaren Soldin förvärf-
vade dennes rika samlingar af gamla möbler o, d,, hvilka nu-
mera bilda grundstommen i Nationalmusei konstslöjdafdelning,
har icke något sä stort köp af konstsaker egt rum i vårt
land. Ur konstslöjdsynpunkt är hufvudintresset fäst vid möbel-
samlingen, särskildt vid de talrika möblerna från i6oo-talet.
Här förekommer en mängd olika typer, särdeles upplysande
för den smakriktning, som ledde våra stormän vid inredningen
af deras boningar. Uä, såsom bekant, 1600-talets möbler äro
jemförelsevis sällsynta och särskildt pä Stockholms och Drott-
ningholms slott under tidernas lopp blifvit ersatta af en yngre,
ofta mindre konstnärligt utstyrd mobilier, skola dessa nu in-
köpta föremål fylla luckor i slottsgemaken och gora månget’
rum, som hittills var belamradt med möbler från olika tide-
hvarf, mera stilenligt.
Det var hög tid pä, att dessa samlingar blefvo förflyttade
frän sin gamla förvaringsplats, der de under tidernas lopp blif-
vit ytterst illa handterade. Detta synes såväl på de till om-
kring ett hundratal uppgående porträtten som pä möblerna.
Och dock äro dessa senare i allmänhet ganska bastanta. Stora
länstolar finnas här i mängd med kraftiga, rikt skulpterade
arm- och ryggstöd, skänkskåp af kolossala dimensioner och
prydda med de för löoo talet karakteristiska hopplisterna, mag-
nifika speglar med rika sniderier, försedda med de höga ge-
nombrutna öfverstyckena af förgyldt tiä, hvilka äro kända
under namnet fontanger, pauluner med höga fjäderbuskar och
sväfvande förgylda genier på det höga taket, eleganta spegel-
lampetter med kraftigt snidadt, groft stiliseradt bladverk, lyk-
tor, atenienner, väggbonader o. s. v., allt vittnande om den
gedigna lyx, hvarmed högadeln omgaf sig under vår storhets-
tid. Typerna för dessa möbler äro i allmänhet hemtade frän
Tyskland, hvars kraftiga barockstil godt harmonierade med
det manhaftiga kynnet hos dåtidens svenskar, som icke blott
på de tyska slagfälten lärde sig att bära lifvets vedermödor,
utan äfven i de tyska slotten lärde sig att njuta af detsamma.
Från 1700-talet är det inköpta möblemanget mindre dyrbart
och mindre karaktäristiskt. Här finnas visserligen dussintals
stolar af olika former, alla med de för rokokotiden egendom-
liga böjda profilerna, men alla jemförelsevis enkla och i all-
mänhet saknande den elegans, som eljes är ett utmärkande
drag hos denna tids möbler. Undantag derifrån göra några
af de svängda, buktiga byråerna med ypperliga beslag, isyn-
nerhet den tidigaste af dem från 1720—30-talet, dä de sväl-
lande formerna ännu höllo sig inom mera blygsamma pro-
portioner, och profilerna mera närmade sig den räta linien.
Bland mängden af föremål vilja vi till sist blott påpeka
de stora i limfärg på duk målade väggbonaderna. Sådana
anträffas numera icke så ofta. När sjelfva gobelinsväfnaderna
under tidernas lopp genom tanklöshet och liknöjdhet blifvit
flyttade från väggarna i sjelfva slottet ned till inspektorsbygg-
naden eller till trädgårdsmästarens enkla bostad, der de ofta
fatt göra tjenst som trasmattor (sådant har man stundom till-
fälle att iakttaga, när man besöker något gammalt slott, som
sedan äldre tider varit kändt för sin dyrbara mobilier), är det
mindre förvånande, om dessa målade tapeter för länge sedan
gått sin undergång till mötes. I Mälsåkersamlingen finnas
dock några sädana i behåll, äfven vid Tuflgarn, Sturefors och
Ryningsberg m. fl. ställen är detta fallet. Dessa tapeter plä-
gade intaga de dyrbarare gobelinsväfnadernas plats när famil-
jen lefde på hvardagsvis eller ej var på godset; vid mera hög-
tidliga tillfällen uppsattes pä väggarna de dyrbara väfnaderna
från Gobelin och Beauvais eller af nederländsk tillverkning, dä
i stället reservtapeterna skrinlädes. Dessa tapeter voro natur-
ligtvis icke målade af några större konstnärer, utan af någon
inhemsk s. k. bondmålare, hvilket icke hindrar, alt de stun-
dom äro ganska tillfredsställande såväl ur teknings- som färg-
synpunkt.
Akvarelteknik, en kortfattet vejledning i akvarelma-
ling for begyndere, af Soj>a ^ensens. Kjöbenhavn, Lehman
& Stages forlag. Denna vägledning bör ej förvexlas med dessa
vidlyftiga läroböcker, som gifva sig sken af att kunna lära
ut konsten att måla aquarell. — Författaren förklarar genast
detta, och tillägger, att det enda han eftersträfvar med sin lilla
bok är: »att förklara några af de och tekniska
ko^istgre//, som aquarellmålningen är så rik på». Och vi hålla
honom särskildt räkning härför. Det lilla häftet innehåller
mänga goda, praktiska råd, som för nybegynnaren icke nog
ofta kunna upprepas, och vägledningen i sin helhet är äfven
af så allmängiltig natur, att den också för mönsterritaren, ny-
börjaren, bör vara ett godt stöd, hvarföre vi ansett oss här
böra framhålla den. Boken är särdeles fint utstyrd—ja nästan
för fin — för sin mera anspråkslösa uppgift.
STOCKHOLM, CERXANDTS BOKTRYCKERI-AKTtflBOLAG, 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
