Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3—4, Årg. 3 (1891) - Boklåda - Breflåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boklåda.
Några ord om Färgernas praktiska användning i industri-
ens tjenst, öfversättning från tyskan af C — Stockholm.
John Hellsten. 40 öre.
Namnet på denna lilla bok synes oss ej rätt lyckligt valdt, ty boken in-
nehåller i sjelfva verket en färglära eller rättare en »undervisningsmetod» som
enligt hvad i inledningen säges »visat sig i privat undervisning väl använd-
bar» ; och såsom sådan tro vi oss ock kunna rekommendera den såväl till våra
tekniska skolor som till alla hvilka genom sjelfstudium vilja inhemta de första
grunderna i färgläran. Man bör dock alltid ihågkomma att reglerna för den
enklare färgläggningen pä sin höjd kunna skydda för svårare misstag men in-
galunda kunna ersätta ett felande färgsinne.
Om bygningsskikke i Slesvig et illustreret föredrag af A*.
Nordiske Böndergaarde i det i6:de og i8:de aarhundrede
af 7C. Kjöbenhavn, Lehmann & Stages boghandel.
För att rekommendera ofvannämnda arbeten hos våra läsare vore det
tillräckligt att omnämna, att de härstamma från samme författare som »Gamle
danske Hjelm» den i alla afseenden högst gedigna festskrift, som 1888 ut-
kom i Kjöbenhavn med anledning af jubileet öfver »Staansbaandets» afskaf-
fande — samt alt utstyrseln om möjligt är ännu präktigare. Det förstnämnda
arbetet är egentligen blott en inledning till det senare, som torde bli af stort
intresse för alla de nordiska folken alldenstund det kommer att i sina trenne
delar omfatta Slesvigska, Danska, Norska och Svenska bondgårdar. Man
kan prenumerera på hvarje del särskildt. Första delen kommer att bestå af 8
häften kostande 75 öre stycket; ett otroligt billigt pris som endast blifvit
möjligt genom det understöd företaget erhållit dels af danska staten, dels af
Leiterstedtska föreningen och dels af den grefliga Hjelmstjerne-Rosencroneske
Stiftelse. Vi äro fullt förvissade om att detta storartade bidrag till vår nor-
diska afdelnings historia äfven bland oss svenskar skall finna mänga subskri-
benter och vänner,
Minnesblad från mötet mellan de tekniska yrkesskolornas
lärare i Stockholm den ii —14 Juni 1889. Med stöd af Kongl. ek-
lesiastikdepartementet utgifna af 77ewi(/ia’s mötets sekreterare, i kr.
Minnesbladet inledes med några korta underrättelser angående de tekniska
yrkesskolorna samt om mötets tillkomst och program. Härpå följer en för-
teckning öfver mötesdeltagarne, samt en ganska noggrann redogörelse för mc-
tesförhandlingarne. — Helt säkert skall detta »minnesblad» blifva en välkom-
men erinran för alla dem, som deltogo i mötet, på samma gång det för andra
intresserade, i första rummet tekniska lärare^ innehåller åtskilligt som är värdt
alt minnas eller tillämpas.
Handbok för val och inköp af hjelpmaskiner och hand-
verktyg, utgiCven af Svenska Slöjdföreningen. /. 1890. i kr.
Svenska Slöjdföreningen har under de senare åren i olika delar af lan-
det pä sådana orter, som gjort sig kända fÖr en lifligare slöjdverksamhet, börjat
anordna utställningar af nyare goda handverktyg och hjelpmaskiner, hvilka för-
eningen för detta ändamål inköpt. Nu har föreningen för att än mera sprida
kännedomen om dessa för den moderne-handtverkaren snart sagdt nödvändiga
hjelpmedel utgifvit ofvannämnda »Handbok», hvilken icke blott innehåller af-
bildningar och prisuppgifter på maskinerna i fråga utan också lemnar korta
och i möjligaste mån tydliga beskrifningar på de förtecknade maskinernas kon-
struktion, uppgifter om deras olika arbetsförmåga och lämplighet i det ena
eller andra fallet. För vår del kunna vi instämma i den af föreningen uti
inledningen uttalade förhoppningen »att ifrågavarande arbete i sin mån skall
bidraga till alt skaffa dylika maskiner större användning hos våra handtverks-
och slöjdidkare, för hvilka de äro ett lifsvilkor, hvarförutan de i längden knap-
past kunna beslå i kampen mot den öfvermäktiga fabriksindustrien, och att
å andra sidan en större efterfrågan af dylika maskiner skall möjliggöra en
tillverkning af dylika inom landet, så att en kommande -upplaga må kunna
mera än den i fiåga varande hänvisa köpare till goda, sinnrika och prisbilliga
maskiner af svenskt fabrikat.
B r e f1 å d a.
Opartisk utställningsbesökande. Eder kritik öfver prisutdelnin-
gen vid industriutställningen i Göteborg hafva vi ej ansett lämpligt att införa,
ehuruväl Ni påslår att Eder äsigt delas af ett stort antal »fackkunnige utställ-
ningsbesökande.» Vi tro för vår del, att svårligen någon prisdom kan utfalla
fullt rättvist, isynnerhet då de bestämmande faktorerna äro af en så kompliserad
art som vid ifrågavaraade utställning. Och de belönade göra derföre klokast
om de ta saken med jemnmod, d. v. s. de som kanske oförtjent fått de högsta
belöningarne utan att yfvas, de som tro sig orättvist fått lägre utan förar-
gelse, ty en kommande prisnämnd kan kasta om rollerna. Det är emellertid
mycket sannolikt att de prisdomare, som fungerat i sommar, redan blifvit un-
derkunniga om alla de, verkliga eller förmenta, orättvisor, som af dem hafva
begåtts, livarföre vi här ej anse oss böra lägga sten pä börda, isynnerhet som
ett sadant eftermäle till litet eller intet skulle tjena. Den »opartiske utställ-
ningsbesökaren» framkastar en misstanke om att somliga utaf prisdomarne
skulle hafva låtit sig leda af »lokalintressen 0. dyl.;» vi vilja dock tro att
de härvidlag endast hafva skenet emot sig och att de fällt sina domar efter
bästa förstånd; om detta sedan svikit, är det ej domarnes fel. I sammanhang
härmed anse vi oss böra påpeka den synnerligen stora vigt som ligger derpå,
att man till prisdomare väljer just de rätta personerna såväl hvad kompetens,
som ojäfvighet angår; och skulle man vilja finna något fel i de göteborgska
prisnämnderna, särskildt uti dem som arbetade inom de konstindustriela grup-
perna, sa torde det sökas deruti att fackmannainsigterna ej voro tillgodosedda
såsom sig borde under det alt »förståsigpåarnes af olika slag voro rikligen
representerade. Och delta torde vara en af hufvudorsakerna hvarföre en viss
ojemnhet gjorde sig gällande vid belöningarnes plaserande. Må detta gifva
en nyttig lärdom at dem, som en annan gång välja jurymän och dito kvinnor.
Ty hvad heder kan det väl vara med det domslut, som fälles af mindre kom-
petente domare, eller af »amatörer», då fråga är om verkliga yrkesprodukter.
Fackmännen böra hafva sitt ord med i laget, ja deras ord bÖr otvifvelakiigt
väga tyngst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
