- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Första afdelningen /
27

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27
Vesterländska kyrkan hade redan börjat falla för
denna frestelse, när kristendomen först predikades i Sverige.
Den var redan djupt sjunken, inan den rest sitt välde öfver
Svenska folket. Hvad kyrkans behof påkallade af verldslig
rikedom hade småningom genom århundradens sammanlagda
gåfvor blifvit ett jordiskt välde.
Af Svenska folket utgjordes, sedan kyrkan blifvit i
utvertes måtto fullt stadgad, tionden, af hvilken
sockenpresten hade en tredjedel, den ännu åt presterskapet anordnade
af sädestionden, och dessutom af rot- och skidfrukter, samt
af husdjurens afvel. Kyrkan, biskopen och de fattige delade
återstoden, antingen så att hvardera fick en tredjedel, eller
efter olika mått på olika orter. Fattigtiondens användande
bestämdes af biskopen, än till bidrag till hospitalerna, än
till fattiga studerandes underhåll, än till domkyrkobyggnad,
slutligen ock till kanikerna.
Sedan konungarne börjat med nit omfatta kristendomens
sak, förmådde dem deras omsorg om kyrkans uppbyggande
enligt det skick tidens tänkesätt fordrade, att med gåfvor af
gods och penningar rikta densamma. Äfven de så väl som
enskilde uppmanades dertill af tron på det förtjenstfulla i
denna frikostighet. Och ifrån år 1200 blef kyrkans egendom,
genom hvarje konungs förnyade försäkran om frälsefrihet,
fritagen ifrån skatt till kronan, äfvensom böter och sakören
af dessa egendomars åboer tillföllo den inrättning
egendomarne tillhörde.
En noggrann beräkning af de gårdars och räntors antal
och belopp, hvilka vid år 4520 voro i kyrkans besittning,
tillhörde biskopsbordet, domkyrkan och öfriga kyrkor och
prestboställen, kanonier och prebenden, är af flera skäl svår
eller omöjlig att verkställa, och skulle ej för oss vara af sär→
deles intresse. Men när man finner t. e. huru många
gåfvor och köp tillhöra Upsala kyrka, och att till Linköpings
biskopsbord lydde närmare 600 större och mindre gårdar och
lägenheter, att de i Finland och Sverige belägna egendomar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/1/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free