Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
och väckelser. Han stod i beröring med den man, som
snart blef för sitt och följande århundraden den främste
mannen i menskliga odlingens historia. Han var närvarande i
Wittenberg, när denne offentligen anslog de nittiofem theser,
hvilkas följder genom Olofs egna bemödanden omskapade i
dennes fädernesland kyrkans och statens skick. Han var
åhöra- och åsynavittne till den första oron på den punkt,
der jäsningen först började. Han hade ock, fastän blott för
kortare tid, tillfälle att höra de berömda föreläsningar, hvilka
den unge Melanchthon, Olofs årsbarn, snart Luthers
trognaste och käraste vän och kyrkoförbättringens andre man,
hösten 4518 började hålla i Wittenberg: dock var Olofs ande
närmare befryndad med Luthers än med Melanchthons.
Olof hade stått nära sådana menniskor och händelser,
hvilkas intryck och minnen ej kunna ur själen åter
utplånas. Och han hade mottagit dessa intryck och minnen i en
liflig och vaken ynglingasjäl, brinnande af kärlek för det
sanna och rätta, af nit och af oförfáradt mod att det uttala
och göra det i lifvet gällande. Denna kärlek, detta nit
och oförfärade mod utmärkte honom under hela hans jordiska
bana. Men lika oafbrutet följde honom ock den ytterlighet,
genom hvilken dessa dygder gränsa till fel. Hans mod
förblef alltid en ynglings öfvermod: han lärde aldrig att hejda
och styra sig sjelf, utan den femtioårige mannen behöfde
ännu en tryckande och återhållande kraft för att ej öfverskrida
sina skrankor.
Omfånget och djupet af hans kunskaper kunna ej noga
bestämmas. De voro ej ringa; men de menniskor, hvilka
haft en lifvets skola att genomgå sådan som Olofs, kunna
rernas ungdomshistoria är full af ovissa sägner, okända af deras
samtida och närmaste efterkommande. Dit hör ock att Olof skulle
hafra åtföljt Luther vid någon af de visitationsresor, dem ban åren
1816 och 1317, företrädande ordensprovincialens ställe gjorde till
Augustinerklostren i Sachsen och Thüringen. Det kan visst vara
möjligt, men Olof nämner ej ett ord derom i sina skrifter, i
bvilka han dock i allmänhet ej omtalar sin vistelse i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
