Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
hannes äfven antyder, att Laurentius Andreæ skulle hafva
varit drifven af harm deröfver, att han blifvit förbigången
vid det år 1522 anställda biskopsvalet i Strengnäs, måste
vi lemna derhän, då ädlare bevekelsegrunder finnas,
tillräckliga att förklara hans följande handlingssätt. Det bevisar
dock hans betydenhet inom kapitlet, kanske ock hans
medbröders misstroende till hans tänkesätt eller fruktan för hans
öfverlägsna herrskarekraft. Det förtjenar anmärkas att
Johannis skrifter efter hans död utgåfvos af hans broder Olaus
Magnus, som varit Laurentii medbroder i Strengnäs
domkapitel, eller dess præpositus någon del af den tid Laurentius
var dess archidiaconus.
Att Lars, som, vi veta icke hvarest, förvärfvat
magistergraden, haft en icke ringa bildning visar sig af hans
bref och skrifter.
Efter biskopen Matts Gregerssons död ville konung
Kristiern mot domkapitlets vilja”), hvilket biskopsvalet enligt
kanoniska lagen tillhörde, på Strengnäs biskopsstol intränga
Jöns Bellenacke (den flintskallige), en af hans rådgifvare vid
blodbadet, hvilken han förut lika egenmägtigt beröfvat Odense
biskopsstol på Fyen, som han nu ville insätta honom i
Strengnäs. Han måste dock redan 1521 fly ur landet, och ovisst
är, om han ens hann taga stiftet i besittning. Men
domkapitlets mest betydande man, äfven då biskop fanns, och
ännu mera under biskopsledighet, var erkedjeknen. Han skulle
vara ”biskopens öga”, biträda honom i uppsigten öfver
stiftspresterskapets skick och seder, utöfvade till icke obetydlig
del biskopens domsrätt, och hade, åtminstone på många
ställen, sin hand med i kyrkoegendomens vård och förvaltning.
Denna befattning innehades nu i Strengnäs af Laurentius
Andreæ, och kunde i dessa förvirringens tider blifva af största
betydenhet: erkedjeknen var stiftets främste man.
*) ”Mot allas vårt minne och samtycke” säger prosten i
Strengnäs, sedermera biskopen Magnus Sommar. Skand. Handl. 17, 93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
