Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
predikade läran omtalas. Han hörde ock Mr Olofs lärjungar
predika, och fann i dem förfäktare af samma åsigter, för
hvilka han sjelf var benägen. Laurentius Andreæ, hvilken
han tillkallade för att lemna honom upplysning om
förhållandet med denna nya lära, undervisade honom om
anledningen till Luthers uppträdande, om de påfviskas villfarelser,
om hierarkiens orättmätiga anspråk, och olagligheten enligt
den heliga skrift af dess verldsliga magt och rikedom. För
att förfara sanningen i denna sak skall konungen hafva
skaffat sig underrättelser ifrån Tyskland, och då dessa
öfverensstämde med de uppgifter Mr Lars honom meddelat, ”föll han
sjelf till samma lära, och förmerades deruti dagligen” *).
Deruti sammanstämma alla underrättelser från och om
denna tid, att konung Gustaf genom Laurentius Andreæ
blifvit gjord uppmärksam på reformationens grundsatser, och
blifvit för dem vunnen”). I hvad mån ett verkligt
andeligt behof haft del i konungens öfvergång, som ock skedde
småningom och utan att på länge vara offentligen förklarad,
är lika omöjligt att afgöra, som det är orättvist att
fråndöma honom alla fromma bevekelsegrunder för sitt
handlingssätt. En tanke, ett syfte och sträfvande uppfyllde hans
själ, och upptog hans verksamhet: att återställa
faderneslandets frihet och sjelfständighet, och att betrygga den thron,
på hvilken Gud genom stora faror och underbara skickelser
hade upphöjt honom. Detta bemödande sammanvexte med
allt hans tänkande och lefvande. Sveriges frihet och
kyrkans ställning, hans egen konungsliga värdighet och
fromhetens kraf på hans hjerta, smälte i hans handlingssätt
tillsammans, och om än erfarenhet och statskonst gjort honom
*) Tegel 1, 97. Han synes sätta dessa händelser till 1524, men
deras ordning visar att konungen måste redan tidigare blifvit
uppmärksam på rörelsen inom Svenska kyrkan.
**) Berättelserne öfverensstämma nästan ordagrannt hos Johannes
och Olaus Magnus, som sjelfve deltogo i dessa årens händelser, Rasmus
Ludvigsson (konung Gustafs krönika. Handskrift) en yngre samtida till
Gustaf I, samt de yngre Tegel, Messenius m. fl.
I
1
1
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
